Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 30. 6. 1919 - Världens ekonomiska framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världens
ekonomiska framtid.
DAGENS FRÅGOR
30. 6. 1919.
Om man följer den offentliga diskussionen tillbaka
i tiden över det senaste halva eller tre fjärdedels år
hundradet, så stöter man med korta mellantider på spådomar om ett
snart slut på den ekonomiska utvecklingens svindlande fart, om
fullständig stagnation eller t. o. m. ren regressrörelse. Hittills ha dessa
spådomar i stort sett alldeles kommit på skam. Särskilt
anmärkningsvärt är det, att perioden fram till slutet på 1870-talet, då en enastående
starkt växande folkmängd skulle livnäras utan väsentliga nya
jordbruksområden och då jordräntan som naturlig följd därav befann sig i uppgång,
likväl kunde uppvisa ett så starkt stigande välstånd. Orsaken är tydlig nog:
enorma tekniska framsteg, som främst kommo industrien till godo men som
även ökade det europeiska jordbrukets avkastning och därigenom be
gränsade ökningen i knappheten på jordbruksprodukter, varigenom
jordräntans nyss antydda stegring också hölls inom långt trängre gränser
än eljest varit möjligt. Efter denna period följde den, som tvärtom
betecknades av den stora ökningen i livsmedelstillgång och starkt fall
i den europeiska jordräntan, vartill sedermera anknutits många stora
nya framsteg på olika tekniska områden, främst dem som haft
betydelse för industrien. Intill världskrigets utbrott hade
Kassandraspå-domarna därför i allt väsentligt visat sig förfelade.
Under dessa förhållanden kunde det förefalla nära nog opassande
att besvära mänskligheten med nya bekymmer i en riktning, där de
hittills visat sig ganska överflödiga. Så mycket bör också sägas, att
de tekniska framstegens kurva hittills visat ett förlopp som utesluter
hvarje tanke på möjlighet till »extrapolering» — på att man skulle
kunna förutsäga dess framtida riktning. Det är därför fullt tänkbart,
att denna fundamentala men oberäkneliga faktor än en gång kan korsa
alla beräkningar, och optimisten har full rätt att hängiva sig åt dylika
förhoppningar. Det enda väsentliga som kan sägas däremot är, att
de oavbrutna, var för sig små, men tillsammans nästan avgörande
framstegen på de flesta af teknikens områden under det senaste
halvseklet representerats av Tyskland och att en stagnation i detta hänseende
där åtminstone ej hör till osaiinolikheterna. I och för sig har man
också svårt att tänka sig en teknisk omvälvning av samma vidd som
under 1800-talet fortsatt i obegränsad tid framåt.
Men om man sålunda öppet vidgår sin oförmåga att fullt överblicka
ens huvudfaklorerna, får delta ej bli någon ursäkt för alt springa ifrån
hela problemet. Härvid gäller det emellertid ej sådana moment, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
