Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Shantung. En återblick på Japans politik i Kina 1914—1919. Av Carl G. Taube
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 CARL G. TAUBE
1917. South Manchuria Railway till Kirin-Chaugchun järnvägen med
säkerhet i densamma: yen 6,500,000.
1918. Mitsui Bussan Kaisha till guvernören i Ghihli med säkerhet i kol
gruvor: yen 1,000,000.
1918. Till Bank of Communications för inlösning av sedlar: yen 2,000,000.
Totalsumman uppgick till nära 200 millioner yen från aug.
1914 till slutet av 1918.
Särskilt under slutet av det sista året firades fullkomliga
orgier i de mest omöjliga lånetransaktioner. Den dåvarande
presidenten Feng Kuo-chang och i all synnerhet hans finans- och
kommunikationsminister Tsao Ju-lin tycktes ha föresatt sig att
till vad pris som helst sälja sitt land. Jag nämner den senares
namn, därför att han utan tvivel är den som bär det tyngsta
ansvaret därvidlag, och det är också emot honom som den
äntligen väckta folkopinionen under de senaste dagarna vänt
sig. Naturligtvis saknades ej röster, som höjdes emot detta
vansinniga lånande. Ända sedan sommaren 1916 har ju det
s. k. inbördeskriget mellan norr och söder pågått i Kina, och
de södra provinserna protesterade alltid emot saken, vilket
emellertid ej hindrade dem att själva låna lika friskt från samma
källa- Men en vida kraftigare opposition kom från utlandet,
särskilt Amerika. De amerikanska affärsmännen måste ju inse,
att Japans politik innebar ett väsentligt hot emot »den öppna
dörren» i Kina, och deras ansträngningar buro äntligen frukt
på hösten 1918, då samtliga stormakter förbundo sig att ej
låna några pengar till Kina, förrän den inre striden var slut.
Denna överenskommelse har emellertid brutits av japanerna
upprepade gånger.
Det var emellertid ej endast Kinas finanser, som Japan på
detta sätt sökte kontrollera. Det arbetade också på att få direkt
eller indirekt kontroll över armén. Det hade ju lyckats Yuan
Shih-kai att avslå den s. k. femte gruppen av de 21
fordringarna, och japanerna sökte nu även härvidlag att med lock
uppnå, vad som ej kunde fås med pock. Under ett par tiotal
år har eit stort antal kinesiska officerare studerat i Japan, och
de inneha nu de högsta posterna i armén. Man må ej förtänka
dessa män, som på nära håll sett den fria och mäktiga
ställning Japan fått i världen just genom sin armé i jämförelse med
deras eget lands permanenta svaghet och beroende, att de sökt
avhjälpa detta genom att modellera den kinesiska armén efter
japanskt mönster och med japansk hjälp. Och japanerna ha icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
