Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 7. 11. 1919 - En ny Medeltid?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ny
Medeltid?
DAGENS FRÅGOR
Stockholm 7. 11. 1919.
Många märkliga tendenser i det nutida samhällets
utveckling framträda för iakttagare med historisk bakgrund
för sin reflexion, men en bland de märkligaste är den bundenhet,
som krigstidens ekonomi skapat på vitala områden. Härvid gäller
det ej blott eller ens företrädesvis bundenheten i byte och samfärdsel
olika länder emellan, ehuru den är stark och ödesdiger tillräckligt;
redan passväsendet och allt vad därmed sammanhänger har därvid
vridit utvecklingen flere generationer tillbaka i tiden. Men många
gånger viktigare i sina konsekvenser är bundenheten inåt, alla
åtgärder som sträva att låsa fast människorna såväl i deras yrkesutövning
som framför allt i deras möjlighet att inrätta livet efter eget behag,
att fritt använda sin inkomst så som de finna bäst.
Det största exemplet härpå har ransoneringen utgjort, särskilt i den
form man gav den både hos oss och annorstädes. Det var
nämligen ej nog med att varje särskild människas totala efterfrågan på
livsmedel begränsades, för alt ej priset skulle drivas i höjden genom
de rikares större förmåga att betala. En bundenhet av detta slag skulle
visserligen ha hindrat de bättre ställda att begagna sin större
inkomst till att förse sig med livsmedel i den utsträckning de skulle
ha önskat, men varken för dem eller för det övriga folket behövde
en begränsning av den totala efterfrågan på livsmedel ha tvungit
själva konsumtionen in i en fåra, som konsumenterna helst skulle
ha velat ändra. Nu förhöll det sig emellertid så, att ransonen på
bröd, på socker, på smör, på mjölk, på grädde, på potatis, på kaffe
o., s. v. fixerades för varje vara särskilt, utan laglig möjlighet att i
konsumtionen byta ut en av dessa varor mot en av de andra.
Följden blev7 alltså, att man fick förtära mindre t. ex. bröd och mer
t. ex. socker än man i och för sig skulle ha önskat, och endast
genom en — efter förmåga hindrad — byteshandel stod rättelse att
vinna häri. Så hade en bundenhet i konsumtionen genomförts, som ej
var någon nödvändig följd av ransoneringens idé men som i hög
grad bidrog att öka förhatlighelen i och skadan av det tvång den
innebar.
Men ransoneringen, både den statliga och den tidvis
förekommande privata, medförde även en annan ekonomisk bundenhet, nämligen;
vid bestämda leverantörer, så att en engelsk kritiker med fog kun-r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
