Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Historiska principfrågor. Av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520 BERTIL BOETHIUS
som nian ärligt ser i ögonen, ur undertryckandel av
kulturriktningar som man fortfar att med övertygelsens värme omfatta,
växer stundom förståendets svåra och ödmjuka konst.
Jämte frågan om deri historiska objektiviteten har också frågan
om historiens föremål plötsligt blivit aktuell. Ar den
uppfattning om intressets betydelse för det historiska ämnesvalet, som här
antytts, riktig, Vittnar även upptagandet av denna principfråga till
förnyat dryftande just nu väl i sin mån om en återverkan från
det allmänna kulturlägets betydelsefulla förskjutningar på den
vetenskapliga problemställningen.
1700-talets rationalistiskt-naturvetenskapliga intresse för det
historiska orsakssammanhangets utprägling i skilda kulturer blev
romantik, när det individuella, egenartade, exotiska bejakades
med en ny, nästan religiös glädje över livets skiftande, brokiga
rikedom. Det modärna stats- och folkbegreppet föddes, då
romantiken bakom folksuveränitetslärornas aggregat av individer anade
den fortlevande organiska enheten, då den i stället för det till
individuella mål syftande, partiella samhällskontraktet såg den allsidiga,
hela personligheten omfattande förbindelsen. Romantikens
historiska program framgick ur föreningen av det varma intresset för allt
mänskligt och den nationella upplevelsen. I varje yttring av
mänskligt liv, i språket, sederna, religionen, vitterheten,
vetenskaperna, rätten, staten, sökte mian gripa och förstå »folkandan»,
och en Agardh .s-kulle snart hos oss med en snillrik och egenartad
intuition söka lyfta det ekonomiska livets .mångskiftande
företeelser upp på det nationellas plan. Aningen, skaklens ingivelse och
filosofens konstruktiva fantasi ilade väl ännu otåligt fore den
sökande och prövande forskningen, men de visade dock vägen
framåt. Väl avföll Geijer genom historiens studium från den
historiska skolan, men det får därför ej glömmas, att det var
den, som ledde honom ända fram till det befruktande empiriska
studiet av historiens källor.
Ser man i de historiska vetenskaperna en enhet, måste det
erkännas, att de i Sverige under 1800-talet på ett aktningsvärt sätt
förverkligat det allsidiga program, som föresvävade romantiken. Hi
storien i trängre mening åter har förblivit en specialgren, om den
än genom sitt grepp på samhällslivets enande och
sammanhållande företeelser och utbildandet av den samfällda metoden gjort
anspråk på en i viss mån ledande ställning. Trots de historisk ii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
