Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Svensk utrikespolitik efter världskriget. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK UTRIKESPOLITIK EFTER VÄRLDSKRIGET 11
fråga, på vilken här i övrigt ej skall närmare ingås. Mot
finländskt territorium riktad nationalistisk svensk
erövringslystnad torde vi sålunda kunna fritaga oss ifrån; huru det i
motsvarande fall kan förhålla sig med landsmännen till
»Västerbottenskommitténs» och Tammerforsmötets agitatorer
mot »det svenska förtrycket» i våra nordliga gränsbygder,
må däremot lämnas osagt. De »förtryckta» där uppe skola
emellertid nog hjälpa oss andra svenskar att hålla nödig
gränsvakt.
Sveriges förhållande till Danmark och Norge har —
som ovan redan blivit antytt — med hjälp av krigsårens
erfarenheter anmärkningsvärt tilltagit i förtrolighet. Det
prosaiska skandinaviska varubytet under dessa år har därvid
varit väl så verksamt som mycket av den gamla
studentskandinavismens pokulerande poesi. Det vore emellertid
oklokt att överskatta åtminstone den trestatsgemenskap, som
på den vägen kan vinnas, eller att blunda för den ängsliga
motvilja, varmed man i Norge betraktar allt, varom den nötta
unionsstridsklichén »samr0re» kan komma till användning.
Vi få vara nöjda med att minnena från 1905 äro definitivt
gravlagda med det ärliga kungahandslaget på Kristiania slott
och med den ömtåliga renbetesfrågans lösning i lyckligt
samförstånd. Tidens, stamfrändskapens och de kulturella
gemen-samhetssträvandenas inflytelser må göra resten och öva nog
också i stillhet sitt samförståndsfrämjande verk. En annan
befryndad stat, till vilken gemensamma intressen borde närma
oss, är Holland, den enda neutrala staten med ett
ansenligt koloniområde och dessutom genom sina vackra
folkrättstraditioner ea given bundsförvant vid arbetet på den
mellan-folkliga rättsordningens främjande inom nationernas förbund.
Och vad så till sist vårt förhållande till stormakterna angår,
så skulle den hållning svensk politik därvidlag bör intaga
kunna helt kort uttryckas i orden: fiendskap mot ingen och
vård om Sveriges frihet och självständighet.
Verner Söderberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
