Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Besparing av arbetskraft. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BESPARING AF ARBETSKRAFT
AV PROFESSOR ELI F. HECKSCHER
Det behöver ej utvecklas närmare i denna tidskrift, vilka skador
som vänta vårt samhällsliv till följd av den på grund av
politikens krav genomdrivna åtta-timmars-lagen, och kanske skall det
också råda ganska allmän enighet därom, att den nyskapade
myndighet, som fått lagens genomförande till sin uppgift, långt ifrån
gjort vad som kunnat göras för att hindra onödiga svårigheter.
Men vad som kanske starkare behöver understrykas är, att den
tendens som åtta-timmars-dagen sålunda representerar även har
en mycket viktig parallell alldeles utanför området för statens
ingripande. Visserligen skulle man behöva en ordentlig
lönestatistik för att siffermässigt kunna belysa utvecklingens styrka,
men även därförutan är dess tillvaro alldeles påtaglig.
Krigstiden har nämligen skapat en tilltagande oböjdhet för det rent
mekaniska och fysiska arbetet, en tilltagande uppskattning av det
s. k. högre arbetet i förhållande till det lägre. Detta är den
verkliga förklaringen till det allmänt överklagade förhållandet, att de
minst kvalificerade arbetargruppernas löner stigit mest. Hade den
angivna orsaken icke funnits, skulle en så beskaffad lönestegring
ha utlöst en ökad tillgång på dylik arbetskraft, men nu torde så
gott som alla arbetsgivare vara ense om, att någon större
tillströmning till det okvalificerade arbetet icke har ägt rum utan
snarare tvärtom, och nästan var och en torde inom sin egen
erfarenhetskrets ha kunnat göra samma iakttagelse. Varpå en sådan
omvärdering av olika slags arbete beror, är en betydligt mer
sammansatt fråga, men att en bland huvudfaktorerna utgör den nya
samhällsåskådningen inom breda lager, torde vara obestridligt. Det
ligger någonting i viss mån naturligt och i viss mån paradoxalt i
detta, att samtidigt med att »arbetarna» i betydelsen
kroppsarbetarna dagligen och stundligen mer höjas till skyarna, själva
arbetet, särskilt i betydelsen kroppsarbetet, ses med ständigt mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:37 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1920/0018.html
