- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tionde årgången. 1920 /
14

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Besparing av arbetskraft. Av Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att man därigenom skulle kunna uppväga hela den nedgång i
ekonomisk nivå som följer av den minskade arbetsansträngningen.
Men en del av den skulle otvivelaktigt kunna uppvägas därigenom;
och det är kanske icke så alldeles få svenska företag, som först
genom åtta-timmarsdagen fått blicken öppnad för hur mycket
de i verkligheten slösat med arbetskraft under den föregående
tiden och som alltså genom denna (förändring föranledas att
vidtaga reformer som i verkligheten varit betingade av
förhållandena redan dessförinnan. I varje fall ligger detta slags
besparing av arbetskraft uppenbarligen i arbetsgivarnes och
företagarnes starkaste intresse, och man måste på det livligaste hoppas,
att de skola taga hänsyn därtill. Redan den möjlighet som häri
ligger att komma ifrån det eljest nästan olösliga problemet i
fråga om bostäder för en ökad arbetarstam borde vara tillräckligt
skäl därtill. I den mån maskiner kunna fås från Tyskland, behöver
utvecklingen ej ens föranleda den prisstegring på maskiner, som
eljest skulle bli följden av utvecklingen. Lyckligtvis saknas icke
exempel på företag, som redan slagit in på denna väg.

Sålunda föreligger här en möjlighet och i viss mån även en
tendens till besparing av arbetskraft, som i och för sig är högst
välkommen. Men det kan icke nog starkt understrykas, vilka
ökade krav som härigenom ställas på landets sparande, på
»kapitalet» i detta ords vanliga mening. Större krediter behövas,
kanske också nya aktieteckningar, nya obligationslån, för att
finansiera en dylik ökning i anläggningarna relativt till den mänskliga
arbetskraften; och härför måste medel ställas till förfogande.
Efterfrågan på dessa medel ökas alltså i högsta grad genom en
dylik utveckling, och det är därför nödvändigt att priset på
användning av kapitalet, räntefoten, anpassar sig härefter. Sker
ej detta, blir verkan ofrånkomligt en ny prisstegring, d. v. s.
medlen tas på nytt ur löntagarnas och småkapitalisternas fickor, vilket
vore mer oförsvarligt än ord kunna uttala. Höjes åter diskontot,
tvingas andra slag av kreditefterfrågan att begränsa sig och
därigenom bereda plats för denna nya efterfrågan; och jämvikt
uppstår alltså på kapitalmarknaden, d. v. s. den nya prisstegringen
undgås.

Men det är anledning att fästa uppmärksamheten på även ett
annat slag av besparing av arbetskraft än det som nu berörts.
Om diagnosen av själva det allmänna läget här ovan varit riktig,
så föreligger för närvarande en tilltagande oböjdhet inom de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:37 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1920/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free