Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 26 jan. 1920 - Demos’ hövdingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 DAGENS FRÅGOR
nadskostnader, vilken liksom 1908—1909 börjat dala. Massorna ha
strömmat in i fackföreningarna liksom under tiden före dessa år —
1907 års rekordsiffra för Landsorganisationens medlemsantal har för
länge sedan överskridits — och denna stora nvförvärvade, lösa massa
av medlemmar, som gått in under trycket av dyrliden samt
uppgångsperiodens och det sjunkande penningvärdets naturliga tendens
till höjning av penninglönerna, har ingen föreställning om de
verkliga villkoren för en alltjämt med framgång bedriven
facklörenings-verksamhet. All sannolikhet talar för samma utveckling som året
före storstrejken. De nya medlemsmassorna tränga pä: de ha betalt
sina fackföreningsavgifter och vilja ha valuta i form av högre löner.
Fackföreningsavgiften är för dem slanten i aulomaten; har man lagt
ned den, så skall automatiskt himmelriket på jorden komma fram
ur apparaten! Annars är det något galet med anordningen. 1908
höll ledningen inom fackföreningsrörelsen emot, 1909 gick det icke
längre, den drevs att i enlighet med den primitiva demokratiens
principer mot båttre vetande tillfredsställa massornas krav på aktion.
Så kommer det säkert alt till sist gå nu också, även om de lör
tillfället hotande konflikterna på samma sätt som 1908 skulle kunna
biläggas. Ty nu har ledningen ej ens den prestige att falla tillbaka
på, som den dock satt inne med 1908 och 1909. Don är moraliskt
sönderskjuten, och det vore lika förvånansvärt som glädjande, både
för fackföreningsrörelsen och samhället, om den skulle lyckas hålla
ihop det hela så pass som det skedde 1909, når det då brakade löst.
Det är för övrigt icke blott inom ai betarrörelsen, som
demokratiens ledarproblem för närvanmde är aktuellt. Bondeförbundsi öreisens
professorer ha tydligen redan fått anledning att beakta Emil Keys
och Arvid Posses öden. Den nödvändiga Gesinnnngxtächligkeit, som
den primitiva demokratien kräver, synes redan ha inställt sig. Och
den nye Engelbrekt, som i greve Raoul Hamiltons skepnad lär skola
rädda <le förtryckta bönderna från både fastighetsbeskattning och
värnplikt — sammankopplingen är av gammalt datum; enda
skillnaden är alt förra gången köptes värnplikten med skattefriheten, nu
vill man göra sig fri från både lastighetsskatt och värnplikt — lår i dem
med all sannolikhet vapenbröder i samma upplyftande frihetsstrid.
Ställningen för Demos’ hövdingar ter sig onekligen ganska lika,
oberoende av miljö och klassintressen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
