Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kommunalskattereformen. Av Carl W. U. Kuylenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9i CARL W. U. KUYLENSTIERNA
i tvivelsmål, förmodligen därför att intressesynpunkten
beträffande dem i allmänhet ligger i öppen dag. »Annat värde»
tillkommer ju, där det ej gäller i näring använd fastighet,
företrädesvis bostadsfastigheter i städer och stadsliknande
samhällen, vilka måste sägas förorsaka särskilda kostnader för gator
m. m. I regel blir det för övrigl — med full rätt —
hyresgästerna, som ytterst få bära fastighetsskatten i städerna i form
av ökade hyror o. d. Näringsföretagen däremot belasta såsom
jag nyss nämnt i särskilt hög grad fattigvård och skolor. Soni
det beträffande näringsföretagen ej kan bli fråga om någon
värdestegringskatt, är det även rimligt, att de betala sin tribut
för den ökade affärsmöjlighet, som följer med kommunens
utveckling. Av hänsyn till kommunernas behov av konstanta
beskattningsföremål är näringsskatten tydligen särdeles väl
motiverad och av behovet påkallad. Om i en mindre kommun,
där ett stort bolag utgör det enda större beskattningsföremålet,
bolagets rörelse något år skulle gå med förlust, ginge kommunen
miste om all skatt av densamma, därest icke näringsskatten funnes.
Man har under den förda diskussionen till och med påstått,
att fastighetsskatten egentligen skulle vara en ny form för de
gamla grundskatterna. Häremot kan genmälas, att någon ny
form vore den i alla händelser icke. Ty anmärkningen
drabbar i högre grad den nuvarande fastighetsbevillningen och den
därefter utgående kommunalskatten. Dels märkes att
progressivskatten går ut före de andra skatterna och att man sålunda
kan tänka sig att fastighetsskatten ej alls behöver tillgripas.
Och dels är fastighetsskatten enligt förslaget faktiskt ej
oväsent-tigt lägre än den på fastighetsbevillningen grundade
kommunalskatten. För fastighetens jordbruksvärde är visserligen
reparti-tionstalet lika med det nuvarande, men för skogsvärde är det
blott hälften. Så tillkommer en annan omständighet, vilken
icke nog kan framhållas, nämligen skattens karaktär av
repar-titionsskatt. Kommunens hela skattebehov är på förhand givet.
Vad som faller mer på en skatt kommer den andra skatten
till godo. Redan den summa i vilken fastighetsskatten skall
taga del blir mindre, nämligen med det belopp som erhålles i
progressivskatt. Detta innebär ju en lindring för
fastighetsskatten i förhållande till vad nu gäller. Men härtill kommer
ökningen av antalet beskattningsföremål i kommunen. Hela
antalet skattekronor blir efter förslaget i regel väsentligt högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
