Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 8. 3. 1920 - Europas neutrala stater och Nationernas förbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Europas neutrala
stater oeh
nationernas förbund.
DAGENS FRÅGOR
Stockholm den 8. 3. 1920.
Det har sitt intresse att studera de aktstycken,
genom vilka regeringarna i Europas neutrala stater
förordat dessas nu skedda anslutning till
(nationernas förbund. Synpunkterna i motiveringen äro likartade i Haag och i
Stockholm, i Bern, Kristiania och Köpenhamn. Ingenstädes spåras den
optimistiska entusiasmen, betänkligheterna äro ungefär desamma, och
nyanserna gälla mestadels den iver, varmed vederbörande söka
åstadkomma relativt ofarliga tolkningar av de mångtydiga bestämmelserna
och med stöd av dessa få fråm ett positivt facit vid ’subtraherandet
av anslutningens risker från isoleringens.
Den mest ingående av dessa studier rörande framtidens faror är
schweiziska förbundsrådets (budskap av den 4 augusti till
förbundsförsamlingen, med bilagor utgörande en aktningsbjudande volym på
409 sidor, torftigast är den danska propositionen, i vilken regeringen
lyckats pressa in sina egna »Bema^rkninger» på tre sidor, dock med
instämmande hänvisning till ett 19 sidor starkt kommittébetänkande.
Närmast den schweiziska i (utförlighet kommer den svenska
propositionen, och lärorikast i sin oförbehållsamma prövning av
framtidseventualiteterna är det Memorie van Toelichting, som bär de nederländska
regeringsmedlemmarnas underskrift.
Det ,schwreiziska regeringsbudskapet intar en särställning genom sin
målmedvetna koncentrering på frågan om anslutningens eller avböj an
-dets inverkan på Edsförbundets neutrala ställning. Man får ett starkt
intryck av denna neutralitets grundläggande betydelse för schweiziskt
stats- odh samhällsliv, då man genomläser dessa vidlyftiga utredningar
om utsikterna för Schweiz att vidhålla fullständig eller partiell
neutralitet inom och utom förbundet, vid tillåtna krig och vid
förbundsexekutioner, med förbundets säte förlagt till Geneve eller ej, kort sagt i
alla tänkbara eventualiteter. Dessa frågor, sedda ur synpunkten av
växlande militära och ekonomiska risker, skärskådas i budskapet med
verklig lidelse, och den som ägnat allra minsta uppmärksamhet åt de
långvariga förhandlingar, som följde efter budskapet ii
iförbundsförsam-lingens båda kamrar samt vid nya diplomatiska ’specialmissioner till
Paris och London, måste konstatera, att i intet land tf rågan om
anslutning till nationernas förbund underkastats en så djupgående och
allvarlig behandling som i Schweiz, där den med korta avbrott dominerat det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
