Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 8. 3. 1920 - Europas neutrala stater och Nationernas förbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 159
politiska intresset hela det senast gångna året. Också ,har jiu Schweiz
genom en skicklig och mot nya svårigheter alltid outtröttligt verksam
diplomati lyckats förskaffa sig en av övriga inbjudna stater avundad
särställning med definitivt erkänd frihet från deltagande i militära
sanktioner och från skyldigheten att upplåta sitt område till
genomtågsland eller militär ib as. Just med hänsyn härtill är det av särskilt
intresse att konstatera, hurusom den schweiziska propositionen så starkt
betonar behovet, inom förbundet likaväl som utom det, av »en stark
och färdig armé». »Endast en väpnad neutralitet kan påräkna respekt,
den ensam kan åt Schweiz trygga den hänsyn och det inflytande, som
det bör eftersträva inom nationernas förbund.» Allvarligt varnas för
faran av att folket låter »invagga sig i överdriven trygghetskänsla och
sålunda förlorar ur sikte de plikter, som påläggas av det nationella
försvarets krav». Oberoende av det mått av ökad trygghet för
världsfreden förbundet kan skapa, inskärpes, hurusom »en stat, som i alla
eventualiteter vill vara i stånd att upprätthålla sin neutralitet, bör själv
kunna försvara sitt territoriums okränkbarhet och inge de krigförande
övertygelsen om att den äger därför erforderliga medel». Synnerligen
lärorik rörande det illusionsfria isätt, varpå man i Schweiz — i
motsats till på sina håll oförsvarlig svensk sorglöshet — betraktar denna
sida av problemet, är den omständigheten, att den schweiziska
propositionen utförligt bemöter yppade farhågor för att folkförbundet skulle
genom sitt råd (föreslå eller söka påtvinga Schweiz »en farlig reduktion
av dess militära styrka». Slutsatsen i schweiziska regeringens militära
överväganden blir, att »våra militära bördor torde bli i det närmaste
desamma, vare sig vi ansluta oss till nationernas förbund eller stanna
utanför:. Rustningarnas måttstock bestämmes av andra, och »vad som
utgör svårigheten i hela problemet är att rustningarnas begränsning
och den allmänna fredens konsolidering äro ömsesidigt varandras
förutsättningar och att de följaktligen, för att målet skall kunna nås,
böra gå (hand i hand».
De realpolitiska skäl, som för schweiziska regeringen synas lia vägt
tyngst, äro farhågorna för isolerin/g eller nödtvunget närmande till
de utestängda makterna med ty åtföljande för en stat i Schweiz’ läge
dubbelt stora ekonomiska risker. Schweiz behöver västmakternas stöd
och vänskap bl. a. för sin tillförsel och sin industrivaruexporl: det
fruktar massinvandring och ekonomisk penetration från de utestängda,
och i regeringsbudskapet tangeras även en annan fara: »inre svårigheter,
så mycket farligare för vårt fosterland, som de tilläventyrs skulle till
följd av vår politiska isolering finna ett stöd i vissa attraktioner
utifrån:, (d. v. s. franska attraktioner på det romanska Schweiz).
Regeringsbudskapet slutar emellertid med att från den »trångt nationalistiska
och militaristiska» synpunkten övergå till den allmänna, och därvid
påpekar dess författare, Galonder, att för varje stort beslut fordras
tro, »ty det baserar sig ,på uppskattning av framtiden och värdering
av imponderabilia». Han ’bekänner sig äga denna tro, »därför att
nationernas förbund är ett förnuftets och moralens postulat», och
propositionen utmynnar i ett tillstyrkande i hopp om att det nu bristfälliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
