Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 8. 3. 1920 - Europas neutrala stater och Nationernas förbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 DAGENS FRÅGOR
förbundet skall genom de neutralas anslutning .hastigare kunna
förvandlas till »en 1’redlig association av alla folk».
Det holländska regeringsmemorialet betonar skarpt förbundets
ursprung ur två motsatta strömningar, å ena sidan segraremakternas
strävan att främja egna politiska intressen och å den andra en allmän
traktan efter en fredlig mellanfolklig rättsorganisation. Följderna av
denna dubbelsidighet spåras i uteslutandet av de besegrade, i rådets
organisation, i förbundets »anlitande (dienstbaärmaking) först och
framför allt till genomförande och handhavande av de i fredsfördraget
fastställda förpliktelserna och maktförskjutningarna» (ett ärligt
erkännande, för vilket man dragit sig på svenskt regeringshåll) och till sist
i »tillbakatrangandet av viktiga funktioner, som känneteckna ett
verkligt folkförbund». Som förutsättning för Hollands anslutning anges
»om icke fast övertygelse, så dock säker förtröstan» om att förbundet
skall kunna, om än i början bristfälligt, utveckla sig hänemot den
verkliga freds- och rättsonganisationens förverkligande. Oförbehållsamt
klargöras därefter de betydande off er en anslutning innebär, främst
offret av den stränga neutralitet, som stått provet i världskriget.
Haagkonferensernas forna arbetsmetod gick ut på att öka och stärka de
neutralas rättigheter mot de krigförande, att inskränka och regelbinda
särskilt sjökrigföringen, men ej röra vid själva friheten att föra krig.
I anslutning till världskriget har folkförbundet slagit in på helt andra
banor, (försvårande krigsutbrotten och förminskande neutraliteten,
varvid det fransk-engelsk-amerikanska försvarsförbundet dock visar själva
upphovsmännens åsikt om förbundsgarantiernas bristfällighet. Härtill
anknytes i memorialet en klo(k maning att ej i början »överbelasta»
det nya förbundet, utan att därinom i stället söka framalstra den
atmosfär av förtroende och förståelse, vilken måste anses som
grundförutsättning iför dess fruktbärande verksamhet i mänsklighetens tjänst.
Genomtågsrättens betydelse har man i Sverige vid pläderandet för
anslutning sökt bagatellisera. Den holländska propositionen däremot
blundar ej för denna fara, utan där uttalas, att »när ånyo ett krig
utbryter i denna del av Europa och om folkförbundet då blivit och
förblivit en realitet, då skola Nederländerna förmodligen ej mer
liksom förut kunna hålla sig utanför». Propositionen misskänner
emellertid ej ifördelarna, därför att den så skarpt betonar riskerna. Den
erinrar sålunda om förbudet mot plötsliga överfall och om
territorial-garantiens betydelse, särskilt för de holländska kolonierna.
Anslutningsyrkandet motiveras så till sist ej blott med att Nederländerna eljes
»kanske skulle råka i ett ohållbart internationellt läge», utan även med
att förbundet trots sina brister dock anses bära inom sig frön till en
utveckling, som Nederländernas traditioner på folkrättens område bjuda
det att främja.
Den holländska detaljkommentaren av de särskilda
förbundsartiklarna är skarpsynt och upplysande och den kompletteras med en
intressant rapport från den kommission, som i våras inför
Pariskonferensen iframförde Nederländernas ändringsförslag. I denna rapport
meddelas under rubriken »Bijzaken» ett betecknande svar, som gavs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
