Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Dagens frågor 8. 3. 1920
- Finlands skyddskårer
- Statstrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som troget vilja värna den lagliga samhällsordningen. De äro intet
klassgarde, som ropen ofta ljuda från rött håll inom och utom landets
gränser. Envar, som varit över till Finland och sett de vadmalsklädda
skyddskåristernas säkra uppträdande, deras entusiasm för den sak, åt
vilken de offra en stor del av sin arbets- och vilotid, deras iver vid
exercis och ständiga övningar, skall ej kunna annat än lyckönska Finland
till denna frivilliga här av beslutsamma män av alla samhällsklasser,
som i varje ögonblick äro redo att fylla sin plikt mot landet.
För socialisterna ha skyddskårerna varit en nagel i ögat, och de ha
ständigt strävat att komma dem till livs. Om deras strävanden skola
lyckas eller ej är för närvarande ganska osäkert (bl. a. på grund av
de ovissa och invecklade politiska förhållandena i Finland. Säkert
är, att varje vän av det fria och lagbundna Finland måste önska, att
landet måtte besparas ytterligare oroligheter och att vi i Sverige ha all
anledning att särskilt på denna punkt följa den finländska inrikespolitiken
med största uppmärksamhet och intresse. Et tua res agitur.
Statstrycket.
Den svällande floden av s. k. officiella publikationer, utgivna
av kommittéer, kommissioner och ämbetsverk, har på senaste
tiden väckt allt större betänksamhet redan på grund av de direkta
kostnader som deras publicering åsamka statsverket. Från att 1910
ha hållit sig till omkring 2 millioner beräknas de för 1918 ha uppgått
till minst 6½ millioner, och då äro kostnaderna för
kristidskommissionernas tryck likväl ej medtagna. 1917 föranledde denna enorma
stegring av kostnaderna tillsättandet av ännu en kommitté, kommittén
för statstryckets ordnande. Dess betänkande, avgivet den 28 februari
1919 (dateringen 1918 under förordet är tryckfel) blev föremål för ett
våldsamt motstånd. Förslagets innebörd var dubbel. Å ena sidan
skulle avtal träffas mellan staten samt P. A. Norstedt & Söner och
Sveriges litografiska tryckerier om utförande av allt statens tryck
mot ersättning enligt självkostnadsberäkning med tillägg av skälig
procent för affärsvinst. Det var denna punkt som mötte en storm
av ovilja, särskilt i boktryckarkretsar, på grund av det monopol den
ansågs skapa. Å andra sidan skulle emellertid enligt förslaget också
en »Statens tryckeriexpedition» komma till stånd, med uppgift att
förmedla beställningar mellan myndigheterna och tryckerierna och
därvid tillhandagå resp. beställare med råd och anvisningar samt
tillvarataga statens intressen genom ekonomisk planläggning av
statstrycket och genom kontroll av tryckeriräkningarna; och detta förslag
har med skäl vunnit allmänt bifall. Enligt finansministerns uttalande
kan det förstnämnda förslaget nu anses förfallet, medan det senare
förmodligen kommer fram vid årets riksdag, och härom är i och
för sig endast gott att säga. Om denna expedition kunde lära
kommittésekreterare och juridiska biträden i kommittéerna att ej behandla
korrektur som första koncept och att tänka på vad korrigeringar
betyda i tid och pengar under nuvarande förhållanden, skulle redan
mycket vara vunnet; och icke mindre viktig är givetvis kontrollen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:37 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1920/0178.html
