Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Demokratien i vår högre skolbildning. Av J. A. Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 J. A. EKLUND
Jag förmodar man känner vindriktningens förändring och
klimatväxlingen? Så länge ännu Verdandi gick framåt, sken
den liberala nådesolen över Upsala-horisonten, och det varvar
och maj och ungt däruppe. Men när man åter började tänka
kristet och nationellt och sedligt och mänskligt, då blev det
rätt så mulet, där nådesolen lyst. Och kärleken till vetenskap
och »allt som är ungt» — ånej, den kärleken satt icke alltför
djupt.
Ånej! I grund och botten behöver demokratien inga —
kemister, sade man i franska republiken, när man tog huvudet
av Lavoisier. Må vara, att kemin nu räknas till de minst
farliga ämnena; det blir trångt även för dess idkare, om de
upphöra att vara okristet-ortodoxa. Och man kan vara viss om, att
Hjalmar Brantings och Värner Rydéns och Arthur Engbergs
framtidsstat inte alltför starkt behöver någon av de vetenskaper
som hävda minnena fore den demokratiska skolmästarepoken
och före 1870-talets materialism och före Marx.
Historien är en ganska otrevlig omständighet för det moderna
demos. Och det är ju icke rätt många historici som hava hr
Edens utomordentliga professorsförmåga att ingenting lära sig
av det han lärt sig.
Filosofien är nog inte så synnerligen mycket trevligare än
teologien. Det går nämligen smått med att få den folklig nog
och nog anpassad efter den s. k. tankegång som är
karakteristisk för det parlamentariska majoritetsmtellektet. Såsom criterium
veri har filosofien tills dato uraktlåtit att upptaga rösinumerären.
Juridiken! Ehuru undertecknad nog tycker, att juridiken
mer än mycket annat i tankevärlden silar tidens mygg och
sväljer tidens kameler, befläktas nog icke heller den så synnerligen
varmt av aura popularis. Ty den har dock svårt att i
folklighetens intresse alldeles släppa begreppet rätt. Och den har
besynnerliga föreställningar om att detta som man kallar rätt
ligger över och är lika för alla. Och det är i och för sig en
obehaglig föreställning och en helt odemokratisk: att »ligga över»!
Något som skulle ligga över till och med en utskottsmajoritet,
som bekräftas av kamrarnas samstämmiga beslut?!
Till och med medicinen har ju icke alltid varit till lags. Den
ville icke alltid vara med, då gamla folkliga humbugsprofessorer
foro omkring för god betalning och demonstrerade suplever.
Och antivaccination och en hel del folklig helbregdagörelse har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
