Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dogmer. Av August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 AUGUST JOHANSSON
lingen framhållas fru Ingeborg Schönmeyrs uppsats Kristendom
och teosof!.
För att kunna bedöma dylika yrkanden behöver man ju
veta, vad en dogm egentligen är eller kanske rättare, vad den
som framställer yrkandet, för sin del menar med dogm. Men
efter besked om den saken letar man vanligen förgäves; det
förutsattes tydligen såsom bekant eller självklart, vad en dogm
är. Den förutsättningen är emellertid, såvitt jag förstår,
oriktig. Jag tror tvärtom, att de flesta människor, jå t. o. m. de
flesta bildade, religiöst intresserade människor skulle stå sig
ganska slätt, ifall de försökte klargöra begreppet dogm. Och
jag tror, att om man undersökte olika personers språkbruk på
denna punkt, skulle man komma till det resultat, att det inte
finns något tillnärmelsevis enhetligt språkbruk, utan att ordet
tas i mycket skiftande betydelse hos olika personer, jå t. o. m.
hos samma personer vid olika tillfällen.
I själva verket vore en analys av begreppet dogm en
synnerligen behövlig sak. Men den är inte lätt och kan inte
utföras vare sig på denna plats eller av den som skriver dessa
rader. Vad jag här skulle vilja är endast att påpeka
analogien mellan begreppets användning i det speciellt kyrkliga och
i det allmänna språkbruket. Ty det är ju så, att ordet
dogm icke tillhör blott det speciellt kyrkliga språkbruket; även
i helt annat sammanhang talas ofta om att »betrakta en fråga
på dogmatiskt sätt» o. dyl. Och jag tror det vore skäl att
icke begränsa en analys till det speciellt kyrkliga
språkbruket utan utsträcka den till att gälla även det allmänna
språkbruket; över huvud taget lida de kyrkliga och religiösa
spörsmålen sedan gammalt av den hos oss lite var inrotade vanan
att isolera dem från sammanhanget med livet i övrigt.
Nåväl, enligt detta mera allmänna språkbruk skulle man
kanske i begreppet dogm först och främst vilja inlägga, att det
är en lärosats av teoretisk karaktär. Jag tror emellertid,
att detta vore en otillbörlig förträngning av begreppet. Rent
historiskt sett, har ordet dogma i den klassiska grekiskan bl.
a. samma betydelse som det latinska edictum, d. v. s.
befallning, påbud, och har alltså i dylikt sammanhang en praktisk
innebörd. Visserligen kan inte detta historiska förhållande vara
avgörande för vårt språkbruk, men fråga är om detta inte
stämmer med det klassiska så till vida, att vi kunna använda or-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
