Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 25. 5. 1920 - »Oron på arbetsmarknaden»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 309
dockarbetarstrejken en del grovarbetare även kommo med i den
engelska fackföreningsrörelsen; men den avgörande omsvängningen
kom först under det halva decenniet närmast före världskriget. Då
bröts i England den gamla fackföreningsledningens inflytande, och en
serie mer eller mindre våldsamma strejker voro de yttre tecknen på den
genomgripande förändring, som ägt rum på den engelska
arbetsmarknaden. Den inre orsaken till the industrial unrest var ju på sin tid
föremål för en mycket ivrig diskussion, som sedan förbleknat i
världskrigets skugga. Det väsentliga draget i denna revolution på den
engelska arbetsmarknaden, som man nu nästan glömt bort, var
emellertid en framryckning av nya folklager inom den engelska
fackföreningsrörelsen. Det var de »halvyrkeslärda» och grovarbetarna som
övertogo ledningen: de förra på grund av den väsentliga
förändring i tekniken, som trängt tillbaka yrkesskickligheten, rivit ned
yrkesgränserna och lämnat större delen av det industriella arbetet i
händerna på arbetare, som endast ha att passa maskinen — något
som är »lärt» på ett par månader — de senare på grund av att den
allmänna höjningen av levnadsstandarden också nått grovarbetarna
och fört dem upp på en materiell levnadsnivå, som gjort det möjligt
att organisera dem. Härmed var den gamla fackföreningstypen dömd,
hela grundvalen för dess verksamhetsformer var borta, och en
ny typ bröt igenom: industriförbund omfattande samtliga .arbetare,
således ej blott aristokratien av yrkeslärda; som följd härav låga
avgifter, ingen egentlig understödsverksamhet och som följd åter av de
lösare organisationerna, massaktionen, de omfattande organisationerna
och de vidsträckta strejkerna med udden riktad mot samhällets ömtåliga
punkter i syfte att härigenom och genom de möjligheter, som
demokratien skänkt i politiskt avseende, få samhället att ingripa och tvinga
arbetsgivarna till arbetsvillkor, som fackföreningarna själva i sin nya
form aldrig skulle kunnat genomdriva.
I Amerika, i Canada och Australien undergick
fackföreningsrörelsen en liknande omdaning under samma tid och av samma orsaker;
och de idéer, som först propagerades av vad som kallas dessa
länders »syndikalistiska» arbetarrörelse under firmamärke the
Industrial Workers of the World (L W. W.), började så småningom
genomsyra t. o. m. mr Gompers’ fasta borg, the American Federation of
Labor. I Frankrike hade det romanska kynnet ju aldrig tillåtit, att
en ordnad fackföreningsrörelse i stor stil uppkommit; där har
syn-dikalismen nog närmast betytt, att man gjort en dygd av
nödvändigheten. Den skandinavisk-tyska fackföreningsrörelsen har från
början principiellt sökt ta hand även om grovarbetarna, men också här
hade liknande tendenser som bekant, hos oss särskilt efter 1909, gjort
sig gällande. Och även om de akuta orsakerna voro andra, äro de
djuptliggande säkerligen desamma som i de anglosachsiska länderna.
Vi hade sålunda redan före världskriget otvivelaktigt en ny
omvälvning på arbetsmarknaden under uppsegling; och de båda
huvudtendenserna, maskinteknikens specialiserande inverkan på
arbetsmetoderna och som följd härav yrkesskicklighetens undanträngande till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
