- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tionde årgången. 1920 /
341

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Demokratisk rättskipning i det nya Ryssland. Av Arne Holmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DEMOKRATISK RÄTTSKIPNING I DET NYA RYSSLAND



AV FIL. D:R ARNE HOLMBERG

Enligt bolsjevikisk uppfattning har den »borgerliga» rättens
huvuduppgift varit att trygga den härskande bourgeoisien i
besittningen av dess rikedomar och därigenom befästa dess makt
över det »arbetande» folket. Sedan proletariatet övertagit
makten, har begreppet »rätt» fått en annan innebörd, och den
bolsjevikiska rättens huvuduppgift är att med lämpliga medel
skydda och befästa proletariatets maktställning. Genom
proklameringen av dylika satser undergrävdes de borgerliga
domstolarnas auktoritet redan under interimsregeringens tid, och
många deputeraderåd tillsatte s. k. revolutionstribunal, vilka
fungerade vid sidan av de lagliga domstolarna. På grund av
sin renodlat »proletäriska» sammansättning torde den första
tidens revolutionstribunal huvudsakligen ha blivit anlitade för
att avdöma tvister inom »det arbetande folket», ty tvister
mellan »borgare» hänskötos givetvis till de lagliga domstolarna.
Det är ovisst, om revolutionstribunalen i större utsträckning
togos i anspråk vid mål mellan »borgare» och »proletärer».
En dråplig skildring av ett sådant fall — då »borgaren» var
kärande — finnes i en nyligen utkommen bok av Vera
Nerisjkine-Witte
(I den russiske Revolutions Malstrøm, Kbhvn
1919) och ger vid handen, att det kunde vara farligare att vara
kärande än svarande inför en sådan domstol. Svaranden, en
soldat, som stod anklagad för att ha bestulit käranden, hade
genom ett svassande tal »bevisat» sin oskuld och var som bäst
sysselsatt med att utslunga de fruktansvärdaste hotelser för den
»orättvisa» beskyllningen, då plötsligen några milissoldater
infunno sig för att häkta honom, varvid det befanns, att han
var en ökänd brottsling, som rymt ur fängelset.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:37 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1920/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free