Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Demokratisk rättskipning i det nya Ryssland. Av Arne Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan bolsjevikerna innehaft makten några veckor utfärdade
de sitt första domstolsdekret (den 7 dec. 1917), varigenom de
förklarade alla den förra regimens domstolar avskaffade,
sanktionerade de av råden valda revolutionstribunalen såsom
rent politiska domstolar till skydd mot kontrarevolution,
spionage o. d. samt påbjödo de gamla fredsdomstolarnas
ombildning till lokala folkdomstolar, vilkas medlemmar skulle
utses genom »direkta demokratiska val». I ett den 25 jan.
1918 utfärdat domstolsdekret n:o 2 bestämdes bl. a., att de
gamla kretsdomstolarnas funktioner skulle övertagas av
kretsfolkdomstolar, vilkas medlemmar skulle utses av
deputeraderåden. I juli utkom ett domstolsdekret n:r 3 och i
sammanhang därmed ett cirkulär med närmare instruktioner rörande
val av domare m. m. Av allt att döma har bestämmelsen om
direkta demokratiska val till folkdomstolarna aldrig blivit
tillämpad, utan valen ha synbarligen företagits av
deputeraderåden eller andra »proletärorganisationer». Man har tydligen
fruktat, att borgerliga element skulle kunnat insmyga sig, om
man överlåtit valen åt en större valmanskår.
Sakkunskapen i en bolsjevikisk folkdomstol representeras av
en s. k. »ständig domare», som skall ha erfarenhet av arbete i
»proletärorganisationer», såsom fabrikskommittéer,
kommissariat o. d., eller ha teoretiskt eller praktiskt förberett sig till
domarevärvet. I likhet med alla andra bolsjeviktjänstemän kan
han när som helst avsättas. »Det arbetande folkets sunda
rättsuppfattning» företrädes av ett alltefter målens beskaffenhet
växlande antal bisittare, som ständigt ombytas. Ehuru den
kompetens, som förutsattes hos den ständige domaren, icke
synes vara särdeles imponerande, och ehuru man på allt sätt
garderat sig mot risken att få en borgerligt sinnad domare,
betraktas han officiellt endast som ett tekniskt redskap, och all
bestämmanderätt tillkommer bisittarna, på vilka inga andra
fordringar ställas än allmän rösträtt, d. v. s. rösträtt enligt
bolsjevikiskt begrepp. (Undantagna från rösträtt äro sålunda t. ex.
kapitalister, affärsmän, munkar och präster, den gamla polisens
tjänstemän och agenter m. fl.) Vid brottmål fungera bisittarna
som en jury, vilken förklarar en anklagad skyldig eller
oskyldig. Om en anklagad förklarats skyldig, meddelar den
ständige domaren, vilket straff som enligt lagen är fastställt för
ifrågavarande brott, men bisittarna bestämma straffet, i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
