Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Demokratisk rättskipning i det nya Ryssland. Av Arne Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEMOKRATISK RÄTTSKIPNING I DET NYA RYSSLAND 3*5
folkdomstolarnas lagstiftande verksamhet står betydligt lägre på
landsbygden, där de förutvarande domarna i stor utsträckning
läto sig omväljas, än i huvudstäderna, där domarekåren i
början mangrant vägrade medverka. Med »lägre» menas i detta
sammanhang, att utslagen i högre grad rönt inflytande av de
gamla lagarna. Då man fattade beslutet, att förutvarande
domare skulle kunna omväljas, tänkte man sig, att två eller flera
ständigt ombytta bisittare skulle vara i stånd att med sina
lik-berättigade röster alltid göra sitt »folkliga rättsmedvetande»
gällande, men »erfarenheten visade, att det varit ganska lätt för en
bildad person att öva ett bestämmande inflytande på tre eller
flera föga självmedvetna arbetare eller bönder». De citerade
orden äro otvivelaktigt överensstämmande med verkliga
förhållandet, men de bevisa betydligt mer än författaren avsett. Vad
som gäller om en domstol med en »borgerlig» ordförande, måste
i ännu högre grad gälla, då ordföranden är bolsjevik och
således åtnjuter bisittarnas fulla förtroende. För den som har
någon föreställning om den obildade ryssens intellektuella
ståndpunkt, synes det a priori mycket osannolikt, att bisittarnas
medverkan kunnat verka i högre grad befruktande på
rättskipningen. I enstaka fall, som med stora gester utbasunats i
bol-sjevikvänliga skribenters reseskildringar, har en lycklig ingivelse
givit upphov till en salomonisk dom, men det finnes intet
bevis för att något, som skulle kunna kallas »genialitet»,
framträtt annat än vid ett mycket begränsat antal sessioner.
Därtill kommer, att »det arbetande folket» åtminstone i Moskva,
som jämte Petrograd särskilt prisas för framstående
domstolsutslag, visat ytterst ringa intresse för medverkan. I en rapport
från tiden januari—maj 1918 klagas bittert över svårigheter att
uppbringa behörigt antal bisittare, i det att varken ett
jämförelsevis högt tilltaget arvode eller böter för förfallolös frånvaro
visade någon effekt. A andra sidan synas de relativt bildade
bolsjeviker, som åtagit sig domarvärvet, med stort intresse ha
gripit sig an med sina uppgifter. I den nämnda
Moskvarapporten förtäljes om täta konferenser, där de kollationerade
sina erfarenheter och överenskommo om gemensamma
principer samt utarbetade enhetliga tekniska bestämmelser tillämpliga
för hela rådsrepubliken.
En av dessa domare, en synbarligen juridiskt bildad
bolsjevik vid namn A. Kaditsj, har i en uppsats meddelat sina in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
