Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Demokratisk rättskipning i det nya Ryssland. Av Arne Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MA ARNE HOLMBERG
gott föreskriva, att såsom rättesnöre gälla uteslutande
bolsjevik-rnyndigheternas dekret, och i de fall, där sådana ej äro
tillämpliga, det socialistiska rättsmedvetandet. Detta torde emellertid
icke innebära, att rättskipningen i högre grad nu än under det
demokratiska rättsväsendets första tid är överlåten åt föl k
meningens godtycke. Bolsjevismens programpunkter fixerades
mycket hastigt i form av lagar eller, såsom man ofta uttryckte sig,
»övergångsbestämmelser», då programmets bokstavliga
genomförande visade sig stöta på alltför stort motstånd eller alltför
stora praktiska svårigheter. Redan före utgången av 1917
utfärdades bl. a. dekret om jordegendomens fördelning bland
bönderna, om åttatimmars arbetsdag, om avskaffande av stånd,
rangklasser och titlar, (den officiella titeln är »medborgare i
ryska republiken», alltså ej det ofta citerade »kamrat»), om
förbud mot försäljning, bortskänkande eller byte av fast egendom;
och samma år utfärdades även de nya äktenskaps- och
skilsmässolagarna samt föreskrifterna om den civila motsvarigheten
till kyrkobokföringen. Under de första månaderna av 1918
stiftades lagar om kyrkans skiljande från staten och skolans
från kyrkan, arbetsbörser — en organisation för ett slags
kooperativ arbetsförmedling, som åsyftar arbetarnas fullständiga
oberoende av den enskilda företagsamheten, sedermera ställd under
ett särskilt kommissariat, »Högsta rådet för folkhushållningen» —
samt en mängd dekret med bestämmelser om konfiskation av
åtkomliga kapital, kulminerande i det den l maj utfärdade
dekretet om arvsrättens avskaffande. De flesta dekreten innehålla
detalj bestämmelser, som i precision föga stå de borgerliga
lagarna efter, och vilkas tillbörliga iakttagande kräver en omsorg,
som bisittarna sannolikt utan saknad helt och hållet överlämna
åt den ständige domaren. Vidare äro folkdomstolarna skyldiga
att taga vederbörlig hänsyn till efter hand tillskapade
prejudikat. Genom en systematisk sammanställning och bearbetning
av utslag, som fällts vid skilda domstolar — även i de fall, då
resp. mål ej varit hänskjutna till kassationsdomstolarna — har
man vunnit ett material, som i sig skall förena kravet på
»folklighet» med kravet på enhetlighet.
Vilket värde den bolsjevikiska ledningen tillmäter dessa
prejudikat, framgår av en uppsats av justitiekommissarien P. Stutsjka
i kommissariatets officiella tidskrift. I denna uppsats, som
närmast utgår från de första månadernas erfarenheter, förfäktas, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
