Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Kring det judiska problemet. Av Hugo Valentin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRING DET JUDISKA PROBLEMET 851
ättlingar. I Östeuropa skall ett nytt judesläkte leva sitt
nationella liv vid sidan av andra folk, men på Palestinas heliga
mark skall Israel efter sin 2000-åriga ökenvandring realisera
sina gamla etiskt-politiska ideal (vad Martin Buber i Der heilige
Weg benämner förverkligandet av »die \vahre Gemeinschaft»)
och ordet jude återfå sin djupa och mäktiga klang. Så skall
Israel återtaga den plats, dess historia anvisar det, i spetsen av
mänsklighetens stora marschkolonn.
Man kan naturligtvis invända åtskilligt mot sannolikheten
av dessa förhoppningars förverkligande. Men ett inkast,
kanske det vanligaste, må dock här tillbakavisas: »historien
känner intet exempel.» Ty Israels hela historia utgör ett levande
argument mot värdet av dylika analogibevis.
Två nyutkomna böcker, i vissa punkter kompletterande
varandra, äro väl skickade att giva den skandinaviska allmänheten
en inblick i judendomens aktuella läge. Den ena Judarna
(Nationernas bibliotek, red. av M. Ehrenpreis och A. Jensen, III,
Norstedt & Söner 1920), som är ett sammelverk, författat av
olika personer från skilda länder, alla judar, avser att giva en
beskrivande framställning av det över jordklotet spridda
judafolkets politiska och sociala läge, dess sedvänjor, litteratur,
musik, konst och framtidsförhoppningar. Allsidigheten är
er-kännansvärd — man saknar dock en framställning av
jiddischlitteraturen och av den moderna judendomens religiösa problem1
— men i många fall dyrt köpt på bekostnad av utförligheten.
Särskilt är inledningskapitlet, Dubnows grandiosa syntes av
judarnas historia intill våra dagar, återgivet i en så våldsamt
koncentrerad form, att det delvis blir onjutbart. Högst når
Ehrenpreis’ till form och innehåll lysande framställning av den
hebreiska litteraturen, särskilt av den nyhebreiska, inom vilken
han för övrigt själv gjort sig ett namn som essayist. Av stort
symptomatiskt värde är i synnerhet hans skildring av de sista
decenniernas ungjudiska prosaisters och lyrikers verk, icke ett
estetiserande fåtals vitterlek utan uttryck för ett helt folks kval
1 Om den moderna judendomens religiösa problem råder stor okunnighet
bland den svenska bildade allmänheten, ind. teologerna. Månne Olaus-Petri
stiftelsen ämnar ägna någon uppmärksamhet åt detta ämne? Martin Buber
vore väl i så fall en lämplig föreläsare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
