Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 23. 8. 1920 - Bolsjevismen och Västeuropa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 DAGENS FHÄGOR
åter svänga rätt väsentligt för den nya segervinden. Han avtalade
vid ett möte i Luzern med italienske ministerpresidenten Giolitti
framställandet av ett skarpt ultimatum till bolsjevikerna om att återtaga
detta nya fredsvillkor vid äventyr av att eljes de svävande
förhandlingarna i London om återupptagande av de allierades
handelssamfärdsel med Ryssland skulle tvärt avbrytas. Förmodligen åsyftade
Lloyd George med denna manöver även att nödtorftigt bota de revor,
som divergerande meningar om hela den östeuropeiska politiken
vållat i Englands och Frankrikes entente cordiale.
Så långt har, då detta skrives, det militära och diplomatiska
läget hunnit utveckla sig, och det skulle vara lönlöst att våga några
förutsägelser om dess gestaltning under den närmaste framtiden, då så
många av de därför bestämmande förutsättningarna, bland dem i
främsta rummet de på den polska krigsskådeplatsen stridandes
förmåga av uthållig kraft i ett fortsatt fälttåg, äro för den utomstående
omöjliga att beräkna. Den överhängande fara, vari Warschau och
därmed hela Polen ett par veckor svävade, har i alla händelser för
Europa inneburit ett memento om att den ryska bolsjevismen förmår
företaga allvarsamt hotfulla väpnade expansionsförsök utöver
hemlandets gränser.
Den polska krisen har även avslöjat vidden av de förbindelser,
som denna ryska bolsjevism genom träget och intensivt
propaganda-och undermineringsarbete lyckats förskaffa sig inom den
internationella arbetarevärlden. _Förutom de blockadförklaringar mot
transport av krigsförnödenheter till Polen, som utfärdats och även med
rätt stor framgång tillämpats i många länder, förtjänar särskilt
uppmärksammas den organiserade engelska arbetarrörelsens uppträdande
vid detta tillfälle. Dess tre ledande organisationer, Parliamentary
Committee of the Trade Union Congresses, Executive Committee of
Labour Party och Parliamentary Labour Party, ha gemensamt tillsatt
ett »aktionsråd», Councit of Ac/zon, under förevändning av att
regeringspolitiken hotade framkalla ett nytt stort krig, vilket måste, i
nödfall med revolutionära medel, förhindras. Ett jättemöte i Central
Hall i Westminster av 1,044 delegerade med anspråk på att
representera 6 millioner organiserade arbetare angav den 13 augusti
riktlinjerna för den »direkta aktion» situationen under vissa omständigheter
ansågs kräva. Den nya stridsorganisationen håller för närvarande
på att kompletteras med lokala råd, inom vilka kommunisterna och
andra med Råds-Ryssland samverkande grupper sträva att skaffa sig
inflytande på moderatare elements bekostnad. Aktionsrådet har
sedermera gjort anspråk på att ha påtrugat Lloyd George en svängning
i hans politik och därmed tills vidare räddat freden. Vid
West-minstermötet förklarade J. H. Thomas, en av den direkta aktionens
förut ståndaktigaste motståndare, att parlamentariska medel nu vore
maktlösa och att aktionsrådets ingripande, om det bleve nödvändigt,
betydde intet mindre än »en utmaning mot landets hela författning».
Som aktionens allmänna syfte angavs i mötesresolutionen att »motstå
varje form av militär och marin intervention mot Rysslands sovjet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
