Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Lantförsvarets förfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANTFÖRSVARETS FÖRFALL 387
hela arbetet ointressant för att icke använda ett mera
träffande ord.
Just under denna depressionstid hade ett uppifrån lett arbete
att för svenska förhållanden tillgodogöra sig krigserfarenheterna
— ett mycket svårt arbete, då våra säregna förhållanden ej
tilllåta ett överförande utan vidare av alla vidunderligheter från
t. ex. västfronten — varit ett mål för den svenska officerskåren;
den skulle ha känt, att den gjorde någon nytta, den skulle ha
sett ett mål för sitt arbete och den skulle ha distraherats från
situationens bekymmer.
Att så icke skett är i främsta rummet de högsta militära
myndigheternas fel. Hade de verkligen velat saken, hade icke ens
en Per Albin Hansson kunnat sätta sig emot, ty vår tekniska
efterblivenhet är så fruktansvärt stor, att det ej varit svårt att
få allmänna opinionen upprörd däröver. Nu har allmänheten
insövts i lugn, och lägets allvar är icke på något sätt klart
inskärpt hos den.
Så har det varit, och så är det. Vad borde nu ske?
Jo, först skulle man utreda, huru armén med hänsyn till våra
svenska förhållanden borde organiseras och utrustas. Sedan finge
man se till i vad mån man kunde realisera detta. Att bita sig
fast vid 1914 års härordning vore dumt, den är icke längre
tidsenlig, men att giva efter på fordran om lång utbildningstid för
att få en verklig fältsoldat vore om möjligt dummare; det vore
att bedraga. Nu är det möjligt, att man ej för massan kan få
den långa utbildningstiden. Man kan då gå den vägen, som
förr beträtts t. o. m. av stormakter, att endast ge en del
fullständig utbildning och resten blott en grundläggande utbildning.
Huru stor den förra delen då bör bli, beror dels av vad vi vilja
få ut av den vid krigshot (expeditionskår, gränsskydd o. s. v.),
dels av huru armén bör organiseras och utrustas vid krig
(faktiskt torde det för närvarande vara ganska svårt att göra sig
en föreställning om, hur ett svenskt infanteriregemente nu
lämpligen bör se ut på fältfot).
Vill man nödvändigt ge alla ungefär lika lång obligatorisk
utbildning — vilken under nuvarande politiska förhållanden
sannolikt blir mycket kort — är det mycket svårt att avgöra,
vad denna utbildning bör omfatta; ett läppjande på allt eller
en grundlig allra första utbildning äro de båda polerna.
Härtill kominer spörsmålet, huru man skall få de nödvändiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
