Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Industriell demokrati. Av Otto Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIELL DEMOKRATI 895
den andra köper arbetskraften. Men därför att den ena
kontrahenten mot betalning säljer sin arbetskraft, kan han omöjligt
härleda något krav eller någon rätt att få medbestämmande
över den andra partens enskilda egendom. Övergrepp
härutinnan måste till slut medföra samhällsupplösande anarki, varav
arbetarklassen i främsta rummet blir lidande. Jag förbiser
härvid icke arbetsavtalets särnatur, men på denna punkt griper
staten in till den svagare partens skydd genom nutidens
vittomfattande socialpolitik.
Det bör emellertid upprepas, att från våra arbetsgivares sida
mycket ännu kan göras för att främja den goda och nyttiga sidan
av den ekonomiska demokratien, nämligen att göra arbetaren i
största möjliga grad förtrogen med och intresserad för det
företag, i vilket han är anställd. Men behövs härför någon särskild
lagstiftning? Det var särdeles egendomligt att höra, hurusom
en fabriksidkare från Norrköping på Industriförbundets årsmöte
i våras under diskussionen om denna sak förklarade, att han
genom införande av industriell demokrati hoppades kunna komma
i bättre kontakt med sina arbetare. Vid ifrågavarande fabrik
finns emellertid en fackförening. Man måste fråga sig: är det
nödvändigt att anropa den överansträngda statsmakten och
begära ny lagstiftning, för att denne arbetsgivare skall kunna
komma till tals med sina organiserade arbetare? Vid samma
tillfälle gavs ett mera belysande bidrag till frågan av en
verkstadsdirektör från Göteborg, som yttrade, att han i de digra
förhandlingsprotokoll, där under många år upptecknats
förhandlingarna mellan ledningen och verkstadsklubben inom hans
företag, såge ett tydligt vittnesbörd om att vi här i Sverige hade
en livskraftig och levande ekonomisk demokrati med till på köpet
så mycket av det goda, att det förhandlades så ofta och
utförligt om smått och stort, att verkstadsbefälet ibland tyckte, att
det skulle vara bra att någon stund kunna ägna sig åt arbetet!
Jag vill visserligen icke påstå, att nutida fackföreningsrörelse
skulle på något idealiskt sätt förverkliga det berättigade i den
ekonomiska demokratien. Det nuvarande tillståndet på
arbetsmarknaden inbjuder sannerligen icke till sådana betraktelser.
Särskilt betänklig är den söndring, som genom syndikalismens
utbredning under senare år uppstått inom de äldre
organisationerna. Det är emellertid klart, att denna besvärliga splittring
icke kan bekämpas utan blott förvärras genom upprättande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
