Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Industriell demokrati. Av Otto Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 OTTO JÄRTE
särskilda driftrådsorganisationer. Händelserna i Tyskland efter
driftrådslagens antagande äro därvid belysande. Där ha
nämligen driftråden kommit i händerna på de politiska
ytterlighets-partierna, kommunister och vänstersocialister, och med en viss
inre logik, ty driftråden äro samma andas barn. Dessa partier ha
sammanfört driftråden till en särskild centralorganisation med
säte i Halle. De tyska fackförbunden söka förgäves få råden
inordnade som ett led i den fackliga verksamheten, och följden
har blivit inre kiv och strid inom den tyska arbetarrörelsen
som aldrig tillförne. Man kan förstå, vad en sådan konflikt
betyder för Tysklands av andra kända orsaker dödsbetryckta
näringsliv, då man besinnar, att antalet i de fria fackförbunden
organiserade arbetare, som före kriget uppgick till 2 8/4 miljon,
nu stigit till 8 1/4 miljon. Arbetsgivarna skola icke heller inbilla
sig, att de genom det split, som driftråden ytterligare skulle
stegra, ha möjligheter att söndra och härska. Det är en utopi.
Gent emot arbetsgivarna bilda i varje viktigare fall alla de
inbördes stridande grupperna en enig front.
Måhända skulle jag ha börjat med följande distinktion:
Ekonomisk eller industriell demokrati är berättigad, då det gäller
arbetarna såsom rådplägande, konsulterande part inom ett
företag, och i denna egenskap är industriell demokrati, som sagt, i
riklig grad tillfinnandes och med ännu outnyttjade
utvecklingsmöjligheter för handen inom de skandinaviska länderna. Men
industriell demokrati är principiellt oberättigad och för varje
produktivt näringsliv ödeläggande, för så vitt den innebär krav på
medbestämmanderätt för arbetarparten över företagets ledning.
Denna åtskillnad är av synnerlig vikt. Ty om man hävdar att
industriell demokrati innebär beslutande makt för arbetarna
beträffande företagens ledning, är man inne på socialiseringen, men
på den socialiseringsväg, som det före kriget var den
revolutionära syndikalismen ensam förbehållet att förorda. Den
skandinaviska arbetarrörelsen har också varit ärlig nog att på sin
gemensamma kongress i januari i år i Köpenhamn öppet säga
ifrån, att industriell demokrati endast var ett led i
socialiseringsprocessen. Och de svenska fackföreningsledarna, som eljest ha
ställt sig synnerligen kritiska emot rädssystemet, synas endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
