Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1. 10. 1920 - Sinn Fein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 431
över hela landet, och inom kort hade hela den i första ögonblicket
efter upprorets misslyckande splittrade och sprängda irländska
nationalismen samlats under dess ledning.
I början av år 1917 framträdde Sinn Fein ånyo för offentligheten
med en veckotidning, Nationality, avsedd för den stora
allmänheten. På dess program stod närmast att motarbeta värnpliktens
införande på Irland och därjämte att framlägga den irländska frågan
för den kommande fredskonferensen. Allt flera och flera organ inom
pressen upptogo även Sinn Feins program, och som en följd härav
blevo Sinn-Fein-kandidaterna segrare vid de två parlamentsval, som i
februari och maj 1917 förrättades på Irland. Den engelska regeringen
svarade med skärpta övervakningsåtgärder, som endast ökade Sinn Feins
popularitet och minskade det mot England lojala parlamentariska
partiets inflytande. Sinn Feins nye ledare, De Valera, gav partiets
nya program dess formulering. Hade konstitutionalismen tidigare haft
sina representanter även inom de mera avancerade irländska partierna,
så enades nu alla inom ramen av ett rent republikanskt program.
Vad beträffar den taktik, som borde komma till användning vid
genomförandet av Sinn Feins syften, erkände man alla medel som goda
<uany and everv means"). Som ett exempel på dess verksamhet må
nämnas att genom dess mitt under myndigheternas ögon organiserade
ingripande livsmedelsexporten från Irland till England under vintern
1917—18 i väsentlig grad nedbringades, till ej ringa förmån för de
inhemska konsumenterna, fastän till motsvarande olägenhet för England.
Då parlamentet beslöt att utsträcka värnplikten även till Irland, var
det därför helt naturligt, att motståndet koncentrerades hos Sinn Fein.
Reaktionen blev så kraftig, att även det på Irland utomordentligt
inflytelserika katolska prästerskapet, som eljest hållit sig på avstånd
från politiken, ej kunde undgå att taga intryck därav; från dess sida
utfärdades ett manifest, där värnpliktskravet betecknades som
oberättigat och där folket uppmanades att möta det med bön och fasta.
De metoder Sinn Fein använde voro emellertid mera effektiva:
demonstrationer av mer eller mindre våldsam karaktär, strejker, möten,
proklamationer och dylikt hörde lång tid framåt till ordningen för
dagen. Förgäves sökte den engelska regeringen hejda rörelsens vidare
utbredning genom att låta häkta Sinn Feins ledare, De Valera, Griffith
och flera andra, agitationen fortgick alltjämt i samma banor. Det
hjälpte icke ens, att man försökte påbörda de häktade en del mystiska
transaktioner i landsförrädiskt syfte med tyska agenter; detta tric
var för lätt att genomskåda och vann ingenstädes tilltro. Tvärtom
blev Griffith kort efteråt med stor majoritet vald till parlamentsledamot
för East Gåvan, där han var uppställd som Sinn Feins kandidat.
Trots allt hade detta parti genom sin energi och sin målmedvetenhet
vunnit seger, och valen 1918 accentuerade ytterligare detta förhållande.
Av 106 platser besattes ej mindre än 73 av medlemmar av Sinn Fein,
alla fiender till England och fanatiska förfäktare av det irländska
oavhängighetskravet.
Sedan dess ha förhållandena på Irland, som vi veta, än mera
30. Svensk Tidskrift 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
