Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1. 10. 1920 - Sinn Fein - Tiszas mord och Stephan Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 DAGENS FRÅGOR
tillspetsats; hela landet befinner sig i närvarande stund i den
våldsammaste jäsning, mord och plundringar höra till ordningen för
dagen, och de lagliga myndigheternas inflytande är reducerat till ett
minimum. Hur England skall lösa den irländska frågan är icke lätt
att säga, men att bringa den till lösning är en ofrånkomlig uppgift
för de brittiska statsmännen. Ty om den irländska separatismen
fortsätter att gå fram med samma kraft och efter samma linjer som
under de senast förflutna åren, kan detta utan tvivel komma att
medföra allvarliga faror för det brittiska rikets statliga sammanhållning.
I ett lugnare Europa än det som nu är förhanden
skulle helt visst det allmänna intresset i långt
högre grad ha inriktats på den stora politiska kriminalprocess,
som för ungefär ett år sedan började i Budapest. Räfsten med greve
Stephan Tiszas mördare har med sitt dramatiska förlopp, sina många
hemlighetsfulla detaljer och oförmodade kastningar anspråk på att
räknas bland kontinentens märkligaste rättegångar i modern tid. Starkt
inficierad av politik kastar den jämväl ett egendomligt ljus över
revolutionära skedens och personligheters psykologi.
Den ungerska restaurationen, som kom till makten i aug. 1919
efter bolsjevikväldets sammanstörtande, ser i mordgärningen i Villa
Roheim den 31 okt. 1918 icke ett politiskt utan ett rent kriminellt
dåd. När undersökningen först begynte, hade tio månader förflutit
efter händelsen, månader till brädden fyllda av förvirrande välvningar,
tillräckliga att igensopa även ganska tydliga spår; här ha dessa dock
visat sig vara alltför tydliga. Processens upptagande fordrades av
den samhällsbevarande folkmeningen, och den snabba rehabilitering
Tiszas statsmannaverk undergått medverkade till att göra det till en.
nationell hederssak att gå till botten med räfsten. Men förvisso ha
försök ej saknats att låta det stanna på halva vägen. Stephan
Friedrich var Ungerns ministerpresident, när detektivpolisen först
bemyndigades att sätta sig i rörelse, och Friedrich har sedermera åberopat
detta initiativ, vilket han gärna velat betrakta som sitt eget, såsom
bevis på sitt ärliga samvetslugn och sin strävan att få ljus i den
mörka saken. Men det är ganska mycket som pekar hän på, att han
gärna lämnat verket ogjort, om han vågat.
Undersökningen, som leddes af den samvetsgranne domaren doktor
Kovåcs, ledde efter någon tid till infångandet av flera svårt
komprometterade individer, medlemmar av det soldatråd man haft
anledning att betrakta som en härd för planerna på att undanrödja Tisza.
Alla nekade hårdnackat; två av dem, Dobö och Sztanykowsky,
igenkändes dock av grevinnan Almåssy och en kammartjänare, som varit
tillstädes i Tiszas hus den tragiska dagen. Men det var först med
häktandet av premierlöjtnanten Hultner, som processen klarnade.
Hiittner, vilken tagit en verksam del i Kåroryirevolutionen hösten
1918, föll till föga och avlade sin bekännelse, märklig främst
därigenom, att den syntes sprida ljus över de krafter, som anstiftat
gärningen/
Tiszas mord oeh
Stephan Friedrich.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
