- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tionde årgången. 1920 /
438

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1. 10. 1920 - Det andliga arbetets framtidsutsikter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

438 DAGENS FRÅGOR

ordet icke får tas i den förenklade mening, som liberalismens
förkunnare av ålder utkolporterat.

Från härskande socialdemokratiskt håll skall man på dessa
självklara erinringar måhända svara, att mer än andra har
industriarbetarnas klass visat sig skatta bildningens värde. Detta är ännu sannt,
delvis, men har säkert varit det mera. Det är nog ingen fråga, att
icke under senare år föreläsningssalarnas och läsrummens publik
avtunnats, under det att biograferna varit överfyllda och
tävlingsbanornas åskådarbänkar aldrig saknat intresserade skaror, åtminstone
när det gällt fotboll. Tendensen är utpräglad och tämligen
universell: de bättre villkor, som arbetarklassen har tilltvinga! sig, ha
allestädes mera ökat frekvensen på förlustelseplatserna än kring
studiekatedern. Det vore orättvist att ännu tala om ett bildningsförakt,
men den förr ganska allmänna respekten för djupare bildning är
på upphällningen. Man vill tjäna pengar och man vill njuta — det
är exemplet från andra samhällslager, som hastigt kommit sig upp,
och därvid trängas allestädes de mera mödosamma förädlande nöjena
helt i bakgrunden. Framtidsperspektivet är icke egentligen lovande.

Härvid verkar de lärda yrkenas ekonomiska trångmål i högsta
grad försvårande. Man må gärna finna idealtypen tör en lärd i
filosofen, som reducerat sina behov till ett minimum, men vår snöda
tillvaro kräver nu en gång en viss timlig apparat för att möjliggöra
ett andligt arbete, och Skriftens ord hava den dag i dag är orubbad
sanning, att det är lärjungarna icke nyttigt, om läraren måste göra
sin tjänst med suckan i stället för med fröjd. För övrigt är
världen så funtad, att även den rent yttre ställningen spelar en roll.
Det vill till ganska mycket av intellektuell fostran och självtukt för
att respektfullt lyssna till den materiellt fattige, men de egenskaperna
bli sällsyntare, i samma mån som välståndet snabbt växer bland
mängden.

Det är skäl att det beaktas, medan tid ännu är, att andligt arbete
hos oss liksom i de flesta länder genom de sista årens ekonomiska
utveckling bragts i ett läge, vilket ytterst allvarligt hotar dess
framtidsmöjligheter. Den som ser på de allmänna läroverkens svällande
klasser, tycker kanske, att den lärda banan lockar, och samma
slutsats vill man eventuellt draga av studentnumerären vid universitet
och högskolor. Men tar man närmare reda på läget, är det
överallt gena vägar till ett indräktigt levebröd, som sökas, och då det
egentliga lärda arbetet blott bjuder den magraste kaka, blir det icke
många och för visso icke de bästa kvar för dess räkning.

Naturligtvis är det enbart riktigt, att en reaktion inträtt mot den
överskattning av lärda studier, som ännu för icke så länge sedan
stämplade hart när som svagare begåvningar alla, vilka icke vunnit
akademisk eller motsvarande utbildning. Icke minst i vårt land
behövs det alltför väl, att vid nuvarande läge intet gagneligt arbete
föraktas, och att vid nationens samfällda ansträngningar för en
bättre framtid en var kommer på sin rätta plats. De dagarna böra
därför med allt fog vara förbi, då den s. k. materiella verksamheten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1920/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free