Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Arméns underbefälsfråga och dess plats i försvarsproblemet. Av Olof Ribbing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514 OLOF RIBBING
gäld för det möjliggjorda kostnadsfria kunskapsförvärvet skulle
staten kräva en förbindelse, att eleven, efter exempelvis treårig
skolutbildning samt avlagd underofficersexamen, under ett visst
antal år skulle ställa sin arbetskraft i den ernådda
underbefälsställningen till truppförbandens tjänst.1
I Norge, där utbildningen sker divisionsvis i 3-åriga
underofficersskolor, avlägges under dessas lopp den s. k.
middel-skoleeksamen. Eleverna stå hela tiden på skolans stat och
tjänstgöra, så länge utbildningen varar, ej ens under
repetitionsövningarna vid truppförbanden. Genomgången av skolan
medför skyldighet att tjänstgöra vid 4 rekryt- och 4
repetitionsövningar. Under denna tjänst åtnjutes endast dagavlöning och
kommenderingstillägg, icke fast lön. Vid inträdet förbinda sig
aspiranterna (enligt år 1918 införda skärpta fordringar) att om
så erfordras efter avlagd avgångsexamen tjäna som fast
anställda underofficerare i 4 år. Systemet har, trots det
avlöningsförhållandena under tjänstgöringstiden icke äro i och för
sig lockande samt oaktat obligatorisk civilanställning ej är
ordnad, visat sig effektivt och hållbart. Att fordringarna kunnat
höjas tyder ju på att resultatet varit gott.
Skall underbefälsfrågan över huvud taget kunna lösas på den
frivilliga anställningens grund, synes en utveckling i nu
skisserad riktning vara den enda vägen ur försumpningen. För
utbildningen vore vinsterna därmed påtagliga. Men även en
annan synpunkt är värd beaktande. Vikten av att
utbildningen hålles fri från trupptjänsten kan under nuvarande
förhållanden knappast tillräckligt kraftigt betonas. Så länge en
tillräckligt stark folkmening icke önskar göra slut på en
anti-militär agitation som den, vilken bedrivits hos oss, och så länge
det onaturliga förhållandet mellan krigsmakt och folkmening
existerar, måste det stamanställda manskapet under sin
utbildning hållas för sig, till dess det vunnit stadga och omdöme
samt ernått befälsställning.
Om man införde en central underbefälsskola — varför icke
»Statens militära mellanskola»? — skulle, som redan är
antytt, resultatet i hög grad bli beroende på anordningarna för
utbildningen med hänsyn till den framtida konkurrenskraften
1 Vid specialtruppslagen krävas, med hänsj^n bl. a. till skolornas ringa
omfattning samt till utbildningsmaterialet, måhända andra anordningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
