Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - En finsk torpares levnadsöde. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540 LITTERATUR
allvarligt bemödande att komma till rätta med och förstå vad som
rört sig i en del av det dunkel, varur de röda skarorna
marscherade upp. Bättre än långa utredningar visar denna skildring, hur
föga analogier från t. ex. vårt land förslå. För Finlands egen
utveckling måste en bok som denna just därför ha desto större värde,
ha det i samma mån som den påvisar det egenartade i
förutsättningar och följder. Och avslutat är visserligen livsödet och dess
förutsättning, men följden, gravarna från kriget och de övergivna
barnen i torpen — det hör med i allt det stora elände, som enbart
en laglig styrelse i Finland synes kunna häva.
Det finns nästan ingenting hos de människor Sillanpää skildrar,
som höjer dem till martyrer i vanlig mening. Där saknas allt av
vilja och förmåga som skulle kunna brytas, allt av medvetande ens,
som klart formar deras öde. Toivola Jussi saknar varje spår av
rebellens gloria, men hans öde är enkelt och mänskligt gripande.
Gubben, som ramlar på likhögen i sin blodiga grav, växer i all sin
bedrövlighet ändock upp till »ett stycke heros», och man förstår
djupt den man av dagens Finland som tagit sig an hans
besynnerligt bundna öde och velat ge honom talan i vad som nu begynnes
och sker i hans fosterland.
Axel Boethius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
