Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 8. 12. 1920 - Det skandinaviska samarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 551
Castberg, som senast satt fart i diskussionen om det skandinaviska
samarbetet, tacksam tör att tillfälle osökt gives att något orda om
detta samarbetes betingelser. Att debattera det förflutna är därvid av
mindre intresse dock icke därför, att de händelser, som nu
särskilt framdragits, skulle belasta Sverige, utan därför att det framför
allt måste vara fråga orn framtidens problem. Och då är det väl
tydligt, att intet av de nordiska folken kan vara betjänt med att det
vackert och svävande ordas orn gemensamma intressen, rnedan man
omsorgsfullt tiger i fråga orn sådant, som vållat meningsskiftningar.
Kanske ha svenskarna lättast att känna och erkänna detta just
därför, att vi mera än grannarna i senare tider haft känsla för
samarbetets värde och härför även gjort åtskilliga offer, vilka emellertid
till följd av principiell oklarhet angående målen mest resulterat i
att tadel och angrepp efteråt riktats mot oss.
Med allt skäl anser man, att den närmaste tidens vanskligheter
fortfarande böra påkalla ett samarbete mellan de nordiska
grannstaterna, men samtidigt måste man understryka vad den danske
konseljpresidenten Neergaard helt nyligen framhållit, nämligen att
åtminstone för närvarande alla förutsättningar för någonting av
politisk ententeart saknas. Vi kunna icke hos Danmark eller Norge
motse något vidare ryggstöd med hänsyn till de problem, som redan
finnas eller yttermera kunna dyka upp i Östersjön, men lika litet
får det från oss väntas någon lust att på förhand engagera oss i
de konflikter, vilka ingalunda äro för grannarnes del uteslutna.
Härigenom förringas emellertid icke betydelsen ens för de tänkta
kon-iliktfallen av ett öppet och lojalt samarbete. Det kan vara
värdefullt nog att med ärliga vänner diskutera de aktuella problemen, giva
och taga råd samt pröva i vilken mån uppriktigt gjorda bona
officiel förmå undanröja de svåraste konfliktanledningarna. Sådant
binder ingen på farligt sätt men kan åt alla bringa bestämda fördelar.
Men därvid är det nödvändigt, icke blott att man har samarbetets givna
begränsning fullt för ögonen utan också att man å alla håll allvarsamt
söker tänka sig in i varandras ställning. Detta torde vara den punkt,
där verkliga resultat för närvarande både allra mest behövas och
även lättast kunna vinnas. Vad tjänar det till att orda om
samarbete, om det ena folket kanske knappast har mera ån en flyktig
aning oni de problem, som ligga det andra närmast? Och vad gagn
giva officiella vänskapsbetygelser, i fall man därunder måste med
yttersta omsorg gå omkring alla spörsmål, där meningarna förmodas
icke sammanfalla? En diskussion kan förvisso mången gång vara
ömtålig, men vill man ett praktiskt resultat, måste man i första rummet
lära sig att se det verkliga läget kallt i ögonen och orda både om
egna och andras angelägenheter med den nyktra kyla, som verkligheten
kräver. Känslopolitiken får sparas för agitationssyftena, om den inte
helt kan undgås, men med samverkan av detta slag har den föga
att skaffa.
Det skall måhända synas som självöverskattning, om det ånyo
säges, att svenskarna i fråga om bekantskap med grannländernas pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
