Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 8. 12. 1920 - Det skandinaviska samarbetet - »I ny jord»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
552 DAGENS FRÅGOR
blem redan ha ett försprång, som gör det högst önskvärt, att
grannarna något lära känna våra. Emellertid förhåller det sig nog så,
och det av mycket naturliga grunder. Genom vårt läge äro
svenskarna vid de täta förbindelserna åt söder och väster hänvisade till
ständig, nära beröring med både dansk och norsk publik, danska och
norska förhållanden, medan grannarnas vägar icke alls i samma mån
föra dem i kontakt med oss. I inflytelserika danska kretsar synes
man låta tankarna framför allt sväva kring problemet Sönderjylland,
vars lösning man där anser hittills ofullständig. Skulle den danska
allmänheten i större utsträckning följa dessa tankebanor, förefaller
det fara värt, att dess intresse för andra angelägenheter i hög grad
blir beroende av dessas relation till nämnda spörsmål. Vad Norge
angår, lär herr Gastberg väl icke böra överskattas, rnen än mindre
får han undervärderas: med sin brinnande misstänksamhet mot Sverige
är han en typisk produkt av det senaste seklets norska politiska
utveckling, och fastän han i parti hänseende står rätt ensam, betyder
han mycket nog genom att hänsynslöst utsäga, vad klokare naturer
nöja sig med att tänka. Det är nödvändigt, att svenskarna ha dessa
fakta klara för sig, för att här i landet samarbetets betingelser skola
i någon mån kunna bedömas. Självklart är det lika nödigt eller
nödvändigare, att grannfolken klargöra för sig, att om fruktbringande
samverkan skall äga rum, måste den byggas på reciprocitetens
grundsats, där det gäller att icke blott mottaga utan även giva. Närmast
vore det väl blott fråga om ett utbyte av sympatiskt intresse, men
även detta kräver föregående grundlig kunskap, orn det skall bliva
ärligt.
Givetvis är det önskligt, att de former, varunder redan ett
skandinaviskt samarbete äger rum, bevaras, och att vi fortfarande sträva
till endräktig och likartad behandling av de många praktiska
angelägenheter, vilka därför ägna sig. Men innan någonting härutöver
åsyftas, är det oundgängligt, att inom alla de skandinaviska länderna
ett klart medvetande väckes om behovet att på fullt allvar lära känna
de ömsesidiga intressena. Vare sig Nationernas förbund kommer att
i någon mån motsvara förväntningarna eller ej, kan det icke förbises,
att framtidsutvecklingen måste vila på de i sitt inre väl organiserade
och konsoliderade stater, som förstå att på en gång göra sina
berättigade önskningar respekterade och att respektera andras
rättigheter och intressen. Det skandinaviska förtroliga samarbetets
närmaste uppgift torde vara att befordra en dylik utveckling inom det
geografiska område, där våra folk äro placerade.
Processen mot ledarna av Stormklockekongressen har numera
på de flesta håll hunnit sjunka i så gott som fullständig glömska,
och om det här och var finnes någon som drar sig dess enskildheter
till minnes, så är det väl mest med en stark känsla av förvåning
över-ätt den på sin tid förmådde virvla upp så mycket damm. »Politiska
processer», yttrades i en på hösten 1916 i denna tidskrift offentliggjord
exposé’ av sakläget, »ha ett något skamfilat rykte. Men de flesta,
>I ny
jord.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
