Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 8. 12. 1920 - »I ny jord»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
DAGENS FRÅGOR
statsmaktens representanter verkligen tagit hans agitation på allvar
och betraktat den som ett faktum att räkna med i politiskt hänseende.
Under uppbyggelsestunderna i de vänstersocialistiska klubbarna hade
man aldrig tänkt sig en dylik eventualitet. Gärna revolution,
flammande tal, barrikader och hänförda folkmassor under röda fanor
men aldrig en prosaisk process vid rådsturättens sjunde avdelning.
I domsalen står skildringens huvudperson Daniel Utmark, alias
Oljelund själv, kanske för första gången i sitt liv ansikte mot ansikte
med den kärva verklighet, som han dittills blott trott finnas till för
att bekämpas med agitatoriska fraser. Redan i första ögonblicket
erfar han en känsla av att träda i beröring med en ny och obekant
värld, styrd av honom främmande lagar. Frasen är här ingenting
värd, det är verklighet som det gäller. En helt ny intellektuell
orientering börjar i konturer dyka upp för den unge folkmötestalaren.
Bakom den domstol, som dömer honom, skymtar han något annat,
varom han tidigare icke häft någon aning, det som den romerske
diktaren uttryckt i orden: dura lex sed le x. Fastän sedan många
år tillbaka matad med ihåliga och orealiserbara fraser fattar han
plötsligt, att samhället är och måste vara baserat på grundvalar av
helt annat slag än de fantastiska visioner, som dittills uppfyllt hans
egen idévärld. Denna kunskap får lättare insteg hos honom
därigenom att han lär sig förstå, att gagnet av den verksamhet
medlemmarna i detta samhälle utöva, står i direkt proportion till deras
förmåga att taga hänsyn till verklighetens obönhörliga krav. På ett
egendomligt och karaktäristiskt sätt träder detta faktum honom till
mötes i fängelsets avgränsade lilla värld. Personalen, det märker han
snart med förvåning, består icke som han förut trott av lejda
kapitalistdrängar, som finna sin största glädje i att pina de arma fångarna;
tvärt om finner han där, i rak strid mot vad hans föregående
dogmatik lärt honom, gång efter annan godlynta, praktiska, vänliga individer,
som använda alla lämpliga tillfällen att mildra och avvända
olägenheterna i deras tillvaro, som de nu en gång äro satta att bevaka.
Den revolutionära katekesens lära om att allt gott finnes på den ena sidan
och allt ont på den andra faller till stoft inför dessa enkla
iakttagelser; den som rannsakat sig själv så allvarligt som Daniel Utmark
under sin fängelsetid kan icke längre vara med om så primitiva
uppdelningar av tillvaron. Från fanatisk doktrinär, fylld av den rena
revolutionära dogmatikens trossatser, har han blivit en verklig
människa på gott och ont, beredd att leva livet på eget ansvar och villig
att tacksamt taga emot dess lärdomar, vare sig bittra eller behagliga.
Detta är den psykologiska utvecklingslinje, som I ny jord låter
oss följa. Häri ligger också bokens förnämsta intresse; de föga
maskerade skildringar av de extrema vänstergruppernas inre förhållanden,
som utfylla densamma, äga sitt värde huvudsakligen däri att de ur
olika synpunkter belysa den fortskridande förändringen i huvudfigurens
åskådning. Förträffliga detaljskildringar saknas emellertid icke.
Särskilt förtjänar framhållas det revolutionära mötet på Folkets hus,
där en del representanter för olika yrken, företrädande mer eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
