Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 8. 12. 1920 - »I ny jord» - Engelska indiskretioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 555
mindre utvecklade stadier på det sociologiska vetandets väg, diskutera
framtidsstaten och tillvägagångssättet vid dess genomförande. Man
läser denna skildring med en viss undran; det är som orn man hört
alltsammans någon gång förut: den vältalige, kunnige inledaren, som
skaffat sig sitt vetande ur utländska broschyrer, den skeptiske
oppositionsmannen, som kastar fram intrikata detaljfrågor och drar ned
debatten från den principiella nivån, den långrandige kommentatorn,
som håller ändlösa utläggningar om utrikespolitiken — vilka minnen
är det som detta väcker? Jå, ingenting finnes nytt ju under solen.
Vad är det hela annat än Collegium politicum i ny gestalt?
Mester Herman med sin ur Den politiske Sto k fi sk hämtade
visdom, känns han icke igen? Har skeptikern Frantz Knivsmed, alltid
beredd på oppositionella inkast, förändrat sig under de senast
förflutna tvenne seklen? Och den utrikespolitiske experten, vem känner
icke igen honom, fastän han icke ägde säte och stämma i det
ursprungliga kollegiet? Kan någon glömma Mester Gert Westphaler med hans
utläggningar om de sju kurfurstarna, partistriderna i England,
kriget mot hundturken och Arius’ olyckliga öde? Parallellen är
slående, mest kanske därför att den är rent omedelbar och ej
förmedlad av några som helst litterära reminiscenser. Här som överallt
har författaren hållit sig till verkligheten sådan han sett och erfarit
den, och hans arbete får därigenom en fakticitet, som förlänar det
värde även som ett dokument till vår samtids inre historia.
Måndagen den 22 november 1920 är en märkesdag i
det engelska parlamentets historia, och vad då skedde
har symptomatisk betydelse långt därutöver. När från regeringsbänken
upplästs redogörelsen för förloppet vid de ett par dagar tidigare i
Dublin förövade morden på engelska officerare och då en irländsk
parlamentsledamot reste sig och framställde en fråga, som ansågs
utmanande, uppstod icke blott handgemäng mellan honom och en
framför sittande underhusmedlem. Detta var betänkligt nog men hade
dock icke allt för gamla precedensfall. Men vad värre var: medan
striden pågick och innan talmannen hunnit avbryta sammanträdet,
hördes från en av underhusets medlemmar ropet: Kill him!
Det är ett mycket märkligt tidens tecken, att något dylikt kunnat
inträffa i den församling, som icke blott är »parlamentens moder»
och det engelska folkets representation, utan som även representerat
vissa fundamentala engelska ideal i fråga om begreppet gentleman
och begreppet decorum, vilka tillsammans innefatta mycket
väsentliga delar av engelskt väsen. Den i fråga om politiska åsikter
synnerligen radikala, mycket framstående politiska veckoskriften The
New Statesman yttrar i en artikel om denna betänkliga episod att
»never until the year 1920 has the howl of the beast that is man been
heard echoing so frankly in that assembly of gentlemen», och tydligen
har vad som skett gjort djupt intryck på den ansvarsmedvetna
allmänna meningen. Man känner, att något är allvarligt på tok, när
god seds band lossnat ända därhän. Och den djupt allvarliga stam-
Engelska
indiskretioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
