Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Ur bokmarknaden. Av O. Wieselgren - Gustaf Hellström: Ett rekommendationsbrev - Henning Berger: Hjärtat på väggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betecknar i viss mån en ny utveckling hos författaren, så till vida
nämligen som han förut helst hållit sig inom den mer eller mindre
utförda novellens ram. I Selambs har han visat, att han numera även
behärskar större former. För vår svenska prosadiktning synes denna
nya fas av hans verksamhet innebära rika löften.
Starkare än någonsin faller den tekniska lättvindigheten i Gustaf
Hellströms roman Ett rekommendationsbrev i ögonen, om man
sammanställer den med Siwertz’ fast konstruerade skildring.
Hellström är en gång för alla journalist, och utöver journalistikens
gränser lyckas han aldrig nå, även om det gärna må medgivas, att
den journalistik han levererar är av förträfflig kvalitet. Hans bok
utgör en serie korrespondenser från krigsårens Amerika, berörande
sociala, kulturella, politiska och psykologiska frågor. Att huvudfiguren,
den unge svenske journalisten Blanck, händelsevis är gemensam för
de flesta av bokens episoder är av tämligen underordnad betydelse.
Emellertid kan man icke underlåta att ägna Ett
rekommendationsbrev ett visst erkännande, blott man tager den för vad den verkligen
är. Även om man i likhet med författaren till dessa rader icke äger
någon som helst förstahandskännedom om den amerikanska kulturen
— för att nu använda detta uttryck, fastän det understundom innebär
vad logiken kallar en contradictio in adiecto — torde man dock säga
rätt till det antagandet, att Hellström i väsentliga delar givit en
synnerligen konkret och verklighetstrogen bild av den typiske
amerikanarens sätt att tänka och handla. Just vad som förefaller och måste
förefalla en europé obehagligast av allt i Amerika, den ideella
steriliteten, ytligheten, omvändelseivern, det rolösa jäktandet, brutaliteten
och dess pendant, den oäkta, med fraser späckade idealismen, allt detta
har Hellström skildrat med obarmhärtigt vaken iakttagelseförmåga.
Skarpast träffar han i de bägge kapitel av sitt arbetes första del, där
han i omedelbar följd dels skildrar den under kriget igångsatta
sedlighetskampanjen i New York, dels även ger ett litet perspektiv på
negerproblemet, sådant det fattas av det amerikanska folkets
majoritet. Detta avsnitt av hans bok är synnerligen lärorikt; det ger en
efterbliven europé en liten aning om de realiteter, som innefattas i
det från U. S. A. ofta utslungade lösensordet »the americanization of
the world». Det är bara skada, att icke författaren skaffat sig
upplysningar om besöks- och lånefrekvensen på folkbiblioteket i den
stad, där den av honom bevittnade negerlynchningen ägde rum;
dylika detaljer bruka ju gärna hos oss anföras som ett bevis på
den amerikanska bildningens höga nivå, och därför kunde det just
här varit intressant att få en siffra att stödja sig på. Men kanske
författaren anser, att hans skildring i och för sig är talande nog, och
däri kan han för övrigt ha ganska rätt.
Henning Bergers Hjärtat på väggen är i intet hänseende ägnad
att framkalla några mera vidlyftiga betraktelser. Det enda som kunde
förtjäna framhävas är det egendomliga sätt, på vilket författarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
