Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Några synpunkter på svensk tullpolitik. Av Arthur Montgomery
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hur man än ställer sig till dessa idéer, det dock måste medges,
att den tulltaxa, som gällde här i Sverige vid tiden för
världskrigets utbrott, var alltför starkt påverkad av tillfälliga
omständigheter för att kunna anses konstituera något slags
normalläge i svensk tullpolitik. Det är visserligen sant, att även en
tulltaxa, som i stor utsträckning är bestämd av tillfälligheter
och subjektiva faktorer, så småningom får en viss objektiv
betydelse därigenom att landets näringsliv delvis ställer in sig efter
densamma. Det är därför givet, att man vid alla förändringar
i tullagstiftningen måste ta stor hänsyn till de gällande
tullsatserna. För närvarande ligger emellertid saken annorlunda. På
grund av penningvärdets fall är i realiteten sambandet med de
tullsatser, som gällde vid krigsutbrottet, brutet. Yrkar man nu
en återgång i större eller mindre utsträckning till dessa tullar,
kan man ej längre åberopa sig på den auktoritet, som de hade,
så länge de representerade status quo i tullagstiftningen, utan
man måste påvisa, att de ur objektiv synpunkt sett voro väl
motiverade och naturligtvis framför allt, att de äro väl
avpassade efter de nu rådande förhållandena.
Vid en närmare granskning av de tullsatser, som gällde vid
krigsutbrottet, tror jag emellertid som sagt, att man skall finna,
att de i synnerligen hög grad voro påverkade av tillfälliga
omständigheter och att i varje fall flera av de skäl, som varit
bestämmande vid deras tillkomst, inte numera kunna ha någon
egentlig betydelse. I stort sett kunde man indela dessa
tullsatser i två grupper: å ena sidan livsmedelstullarna, framför allt
spannmålstullarna, vilka senare i huvudsak daterade sig från
1895, och å andra sidan industritullarna — begreppet taget i
vidsträckt omfattning — som till stor del härrörde från
tulltaxerevisionen 1906—1911.
Vad då först spannmål beträffar, torde man utan tvekan kunna
fastslå, att tullsatserna av 1895 tillkommit på ett skäligen
godtyckligt sätt. Det var framför allt hänsyn till förhållandena i
Tyskland, som spelade in vid valet av tullsiffra. I det
statsrådsprotokoll, som var bifogat den kungliga propositionen i
frågan, förklarade statsminister Boström, som föredrog ärendet, att
det var uppenbart, att, »då i två närbelägna länder tullen å en
vara är olika hög, importen av denna vara under i övrigt lika
förhållanden företrädesvis skall söka sig till det land, som har
den lägre tullsatsen. Då sålunda tullen för omalen spannmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
