Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Några synpunkter på svensk tullpolitik. Av Arthur Montgomery
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Sverige är kronor 1:25 men i Tyskland kronor 3:15, måste
det därföre anses av vikt, att denna skillnad i tullsatser så vitt
möjligt utjämnas. Av denna orsak anser jag mig böra tillstyrka,
att då, enligt vad jag redan förordat, tullen å spannmål nu
bör höjas, beloppet av tullen för omalen spannmål sättes lika
med den tyska tullsatsen eller till 3 kronor 15 öre för 100
kilogram». Även den föreslagna tullsatsen på mjöl, 6:50 kronor,
hade valts med hänsyn till den tyska tullen. Den viktigaste
ändring, riksdagen gjorde i propositionen, var att tullen för
omalen spannmål höjdes till 3:70 kronor. Man ansåg
nämligen, att den av Kungl. Maj:t yrkade proportionen mellan
tullarna skänkte kvarnindustrien alltför stora fördelar. Men för
övrigt var riksdagen ense med Kungl. Maj:t om att man måste
ta den största hänsyn till de tyska tullsatserna.
Det är ju uppenbart, att en motivering av den art, som ovan
anförts, måste leda till orimliga konsekvenser. Och i varje fall
kunna icke tullsatser, som bestämts på dylika grunder, ha
någon annan auktoritet än den, som de kunna ha vunnit genom
att tillämpas i så lång tid som ett tjugutal år. Att nu, sedan
förhållandena helt och hållet förändrats, anse dessa tullar
representera något slags normalläge vore tydligen meningslöst.
De industritullar, som gällde vid krigsutbrottet, voro till
väsentlig del av åtskilligt senare upprinnelse än spannmålstullarna
och daterade sig i stor utsträckning från tulltaxerevisionen
1906—1911. Det var som bekant alldeles särskilda omständigheter,
som givit anledning till denna revision. Länge nog hade de
industritullar, som bestämdes 1888 och 1892, förblivit i
huvudsak orubbade. Det är härvid nödvändigt att lägga tonvikt på
»i huvudsak». Partiella rubbningar förekommo nämligen nästan
vid varje riksdag. Det osäkerhetstillstånd, som härigenom
skapades för importen, var en av anledningarna till att Tyskland
i sin nya tulltaxa av 1902 införde en del tullar, som voro
speciellt riktade mot oss och hade till syfte att förmå oss till att
avsluta en tarifftraktat, som för längre tid kunde stabilisera
villkoren för den tyska exporten till Sverige.
De tyska planerna hade den avsedda effekten; Sverige trädde
i underhandlingar, och resultatet blev tarifftraktaten av 1906.
Konsekvenserna härav för den svenska tullpolitiken blevo i hög
grad ingripande.
Systemet med tarifftraktater har aldrig här i landet kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
