Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 11. 4. 1921 - Den svenska arbetslöshetspolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska
arbetslöshetspolitiken .
DAGENS FRÅGOR
Stockholm 11. 4. 1921.
Den fortgående försämringen av läget på
arbetsmarknaden i vårt land, som förutsågs
i artikeln om arbetslösheten i årets första häfte av denna tidskrift,
har nu blivit verklighet. Sverige är icke ensamt om denna
hem-sökelse; den drabbar i lika och kanske ännu högre grad andra
länder och är överallt en följd av den internationella fredskrisen. I
motsats till andra mera industrialiserade stater såsom England eller
med större befolkningsmängd per ytenhet som Danmark borde vårt
land nationalekonomiskt sett ha bättre förutsättningar än dessa att
genomföra den rekonstruktion av näringslivet med ty åtföljande
omflyttning av arbetskraften tillbaka till landsbygden, som är ett
nödvändigt villkor för normala förhållandens inträdande.
Det förefaller också, som om arbetslöshetssiffrorna i Sverige ännu
icke vore så avskräckande som på andra håll.
Arbetslöshetskommissionen beräknar, att i februari månad antalet arbetslösa i Sverige
torde ha uppgått till ungefär 60,000, medan motsvarande siffra för
Danmark vid samma tidpunkt lär ha varit 70,000, vilket relativt är
avsevärt högre. Ställningen hos oss är emellertid allvarlig nog; i
mannaminne torde icke en så svår arbetslöshet varit rådande som
för närvarande. Under sådana förhållanden och i betraktande av
den maktställning, som arbetardemokratien intager i landet, är det
onekligen ägnat att väcka tillfredsställelse, att det allmännas kostnader
för arbetslöshetshjälpen hittills kunnat hållas inom tämligen snäva
gränser. Ett studium av den framlagda intressanta
arbetslöshetspropositionen (nr 150) giver nämligen vid handen, att statens kostnader
för de tre första månaderna detta år icke torde komma att uppgå
till mer än cirka 3,000,000 kronor; till jämförelse må nämnas, att
enligt tidningsuppgifter danska staten lär få betala minst samma
belopp pr vecka.
Ännu mera fördelaktig från svensk synpunkt ställer sig saken,
därför att dessa statsmedel till c:a 90 % ha utgått till
nödhjälpsarbeten och icke enbart till understöd såsom i Danmark. Det svenska
systemet för arbetslöshetens bekämpande, som har utbildats under
krisåren och vars grunddrag skildrats i ovannämnda artikel, synes
sålunda hittills slagit väl ut. Genom erbjudande av nödhjälpsarbeten
har Arbetslöshetskommissionens verkställande organ på detta område,
Skogssällskapet Statsarbeten, i stor utsträckning kunnat förebygga den
direkta understödsverksamhetens upptagande i kommunerna. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
