Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyskarnes ställning i Tjeckoslovakien. Av Hermann Ullmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det tyska parlamentariska förbundet började med att i den
lagstiftande församlingen avgiva en statsrättslig förklaring att den
tjeckoslovakiska republiken vore en enbart tjeckisk viljeakt och
hela den tjeckiska lagstiftningen, inklusive den oktrojerade
författningen, ett uppenbart brott mot överenskommelsen om
minoritetsskyddet. »Vi förklara därför högtidligt, att vi icke erkänna
den som bindande för oss och att vi aldrig skola upphöra att
fordra självbestämmelserätt.»
Men den tyska oppositionen förmådde icke ändra något i vare
sig lagstiftning eller förvaltning. Till början av september månad
hade 754 tyska skolklasser och 35 hela skolor stängts, ingen
ny tysk skola hade upprättats men 700 tjeckiska skolklasser på
de tyska skattdragarnes bekostnad. Genom bestämmelserna om
krigslånet tillfogades tyskarne ett hårt slag. För att äga rättighet
att överföra 60 % av i det österrikiska krigslånet placerade
penningar till ett tjeckiskt statslån fordrades att 50 % av det
nominella värdet skulle inbetalas kontant, och den summa av
3 milliarder, som detta skulle belöpa sig till, äro de tyska
utövarna av handel, industri och jordbruk i Böhmen icke i stånd
att prestera. Denna fordran har så mycket mindre hemul som
den tjeckiska staten övertagit alla det forna Österrikes
förpliktelser. Att hela denna »reglering» icke har sin rot i något
förnuftigt skäl framgår redan av att statskrediten, särskilt på
lånemarknaden, i allra högsta grad lider av den. Men de tjeckiska
statsfinanserna tåla icke vid några fler stötar: de visa ett deficit
på 3,9 milliarder, vilket motsvarar den militära budgeten. (För
skolor och andra sociala ändamål slutar den på 186 millioner:
ungefär 5 % av den förra). Denna behandling av tyskarne i
landet kommer att hämna sig på den tjeckoslovakiska staten, som
därigenom berövar sig sina starkaste ekonomiska krafter,
alldenstund den tyska industrien utgör huvuddelen av industrien inom
det forna Österrike: att förstöra den tyska industrien till
förmån för den tjeckiska ger denna senare ingen ny kraft.
Tyskarnes försvar i kampen för sin tillvaro möter stora hinder,
framför allt genom skilsmässan från det stora tyska språkområdet,
vilket försvårar en enhetlig tysk front mot tjeckerna. Icke dess
mindre sträva tyskarne att skapa en autonomi; så t. ex. finns
ett förbund för den tyska ekonomien, ett stadsförbund med säte
i Teplitz-Schönau, ett skolutskott, en tysk politisk förening i
Prag, som avlåtit en skrivelse till folkens förbund om brotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
