Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6
- Det tyska vårfälttåget 1918. Av Gustaf Reuterswärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
världskriget passera många stadier, innan de mogna till ett
»bestämt förslag», såsom Ludendorff själv karaktäriserar sin
föredragning, och fältmarskalken har givetvis under idéernas
långsamma kristalliseringsprocess inom högkvarteret kunnat utöva
och även utövat ett mycket starkt inflytande på beslutens
slutliga linjer. Hindenburg framträder i sina memoarer väl ej
såsom ett geni men ej heller, och minst av allt, såsom en nolla.
Att krigföringen i stort sett fick sin prägel på gott och ont av
Ludendorffs fältherrepersonlighet torde emellertid vara obestridligt.
* *
*
Tack vare de framgångar, som under 1917 vunnits på de
ryska och italienska krigsskådeplatserna, kunde Tyskland under
vintern 1918 samla så gott som hela sin militära kraft på
västfronten. För första gången sedan hösten 1914 syntes
styrkeförhållandena på franska krigsskådeplatsen göra ett tyskt
offensivfälttåg i stor stil möjligt.
Ludendorffs beslut att tillstyrka ett dylikt offensivfälttåg
motiveras i hans krigsminnen av många goda skäl. Stämningen
bland det tyska folket och ännu mera bland dess allierade var
ytterst tryckt; utan stimulansen av militära framgångar och
utsikten till ett slut på kriget inom rimlig tid kunde man frukta
det värsta. Ett nytt defensivfälttåg skulle vara mycket prövande
för armén; minnena från Somme och Flandern lockade ej till
att ånyo frivilligt ställa sig i samma situation. Det gynnsamma
styrkeförhållandet var slutligen endast temporärt, ty
kraftbalansen måste under årets lopp förändras till centralmakternas
nackdel i samma mån, som de amerikanska arméerna uppträdde på
europeisk mark. Ville man över huvud taget någonsin slå till
på västfronten, måste det därför ske så snart som möjligt.
Man har i allmänhet antagit — härvid utgående från en del
ganska enfaldiga propagandanotiser av tysk härstamning — att
den tyska krigsledningen grovt underskattat unionens krigsvilja
och organisationsmöjligheter. Så var emellertid ej fallet och
kunde helt enkelt ej vara det i betraktande av den obesvärade,
nästan skroderande öppenhet, som präglade de amerikanska
krigsförberedelserna. Den enda punkt, där man misstog sig, var i
fråga om de nya truppernas anfallsduglighet: i detta hänseende
beredde yankees icke endast sina fiender utan även sina
allierade en stor överraskning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1921/0381.html