Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Gustav Eriksson i Rydboholm. Till 400-årsminnet av Gustav Vasas befrielseverk. Av Gottfrid Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474 GOTTFRID CARLSSON
av de missnöjdes ledare, Peder Fredag, så när hade ihjälslagit
den gamle Hemming Gadh, emedan han ivrigt tillstyrkte
underkastelse. Man känner vidare, att ett antal borgare under årets
återstående månader rymde från Stockholm, och det ligger nära
till hands att tro, att de redan nu givit sig till sjöss för att i
skären oroa trafiken på Stockholm och därmed i sin mån
bidraga till att undergräva Kristians välde, i varje fall
uppträda tidigt följande år åtskilliga förrymda stockholmare i detta
syfte som fribytare i skärgården och Bottenhavet. Deras
hövdingar voro Peder Fredag och en redan från den föregående
tiden känd Stockholmsskeppare vid namn Jöns Warg. Sedan de
senast i april kommit i kontakt med Gustav Vasa, antogo
deras kaperier och härjningar än större dimensioner och sträckte
sig ända ned till den södra Östersjökusten — ett Jöns Wargs
besök vid Weichselmynningarna i mitten av maj 1521 synes ha
varit den omedelbara anledningen till att Gustav Vasa kom i
förbindelse med staden Danzig och därifrån på sommaren
erhöll ett antal tyska landsknektar och den nödvändigaste
tillförseln av krigsförnödenheter.
Om det bevarade källmaterialet icke vore så sparsamt, skulle
vi förmodligen kunna göra liknande iakttagelser jämväl för
andra landsdelars vidkommande. Upprorsstämningen var efter
blodbaflet vida utbredd, och det tarvades ingen central ledning,
ingen på förhand uppgjord, enhetlig plan, för att oroligheter
skulle utbryta än här, än där, oberoende av varandra. Men
detta förringar ingalunda Gustav Vasas ära. I honom var
nationens frihetsbegär förkroppsligat, han var den rätte mannen
i den rätta stunden. Honom underordnade sig efterhand alla
frihetsvänner, som börjat med att på egen hand och var i sin
stad bjuda Kristian och hans anhängare spetsen. Och sedan
han sålunda blivit den erkände banerföraren, sprider sig rörelsen
i enlighet med hans direktiv vidare för att inom kort sträcka
sig över hela landet.
Då Gustav Vasa så jämförelsevis snabbt samlade upprorets
alla trådar i sin hand, berodde detta inte blott på hans
överlägsna kraft och lysande organisationsförmåga. I förstone var
det nog väsentligen något annat, som kom de spridda skarorna
av upprorsmän att sluta upp kring honom som resningens
centrala personlighet. Som befrielsekrigets ledare representerade
han nämligen den historiska kontinuiteten, så långt en sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
