Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens Frågor 29. 6. 1922 - En Hjärnebiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368 DAGENS FRÅGOR
uppfattning han velat bibringa och därigenom på sätt och vis kan
betecknas såsom ett vetenskapligt testamente.
Att närmare orda om Hjärnes studier i rysk historia och ryskt
samhällsliv vore att föra ugglor till Athen; det är på det området
han såsom vetenskapsman och politisk publicist vunnit sin största
berömmelse. Här må blott tvenne ting betonas. Det ena är, att
säkerligen dessa ryska studier i hög grad stärkt och befordrat hans
uppfattning av rättens hävdande såsom statslivets medelpunkt. Det
andra är, att Hjärne, såsom det varit få förunnat, förstått Rysslands
politiska psyke och de krafter, som i dess utveckling drivit och
driva sitt spel. Läser man hans skrifter om Ryssland och ryska
frågor, de tidigaste skrivna för fyra årtionden sedan, kan man ej
undgå att häpna över den osvikliga intuition, varmed han förutsagt
det skådespel som sedan femton år upprullar sig för våra ögon.
De forskaregenskaper, som ovan antytts: känslan för det oändligt
sammansatta i det historiska förloppet och relativiteten,
föränderligheten i alla historiska uppfattningar och frågeställningar, ha med
nödvändighet tryckt sin prägel på karaktären och formen hos Hjärnes
historiska författarskap. Därav förklaras hans förkärlek för den
historiska essayen, överblickarna över ett tidevarvs kynne, över det inre
sammanhanget i en utveckling eller över ett invecklat
problemkomplex, under det att han mindre tilltalades av den uppgift så många
svenska hävdatecknare ställt sig: alt giva en i enskildheter mera
ingående framställning av ett särskilt, kanske efter rätt godtyckliga
och formella grunder ur sitt sammanhang lösryckt tidsskede. I så
måtto återverkade Hjärnes läggning och åskådning ofördelaktigt på
hans verk, att han hade svårt att samla sig om och slutföra en mera
utförlig och i detalj gående framställning av ett ämne. Av denna hans
forskareindividualitet förklaras också vissa egenskaper hos själva
framställningssättet, vilka icke sällan föranlett klander för bristande
åskådlighet och klarhet. Oförnekligt är, att hans framställningssätt ställer
stora anspråk på läsaren, att hans strävan att få med så många
faktorer som möjligt och klargöra dessa krafters sammanspel ofta måste
förverkligas på bekostnad av den enkla klarhet i linjer, som är"
pedagogiskt mera benådade hävdatecknares arvdel, och att de hopade
bestämningarna och mellansatserna, som åsyfta att återge en ofta
rätt sammansatt tankegångs olika skiftningar, ibland låta stilen
framträda såsom något överlastad och tung. Men dessa egenheter i
komposition och form utgöra, där de verkligen framträda såsom brister,
endast frånsidan av hans mest lysande förtjänster såsom utforskare
och uttolkare av historiens hemligheter. I de flesta fall har nog för
övrigt, såsom Hjärne själv i ironiska ögonblick älskade att säga, den
påklagade svårbegripligheten sin grund hos läsaren, icke hos
författaren.
I eminent grad ha Hjärnes politiska intresse och politiska
grunduppfattning framgått ur hans historiska studier. För honom var all
historia om icke uteslutande så i första rummet statens historia,
politisk historia. För den illa inhägnade vetenskapliga allmänning, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
