Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6
- Arbetsledning ur samhällssynpunkt. Av Helge Gräslund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ARBETSLEDNING UR SAMHÄLLSSYNPUNKT
AV LÖJTNANT HELGE GRÄSLUND
Den »sociala frågan» är vår lids och vår västerländska
odlings livsfråga. Icke endast dess materiella sida utan
fastmer dess andliga. Ty den »sociala frågan» är en andlig fråga,
av samma betydelse som så många andra dylika i gångna tider.
Gå vi icke och känna, hur det är något som brister i det inre
sammanhanget i vårt mänskliga samfund, sådant som det är
just nu, lida vi ej i själva verket av en andlig otrevnadskänsla,
som mer eller mindre medvetet pressar sig över våra sinnen
och döljer sig bakom allt detta camouflage som heter
klasskamp, klasshat, klassmisstroende, partislit? Gå vi inte i tysthet
och hoppas på en reformation av industrilivets sociala anda,
som åkt i baklås och som bryter ned oss på samma sätt som
på sin tid den religiösa gjorde det, innan Luther och de andra
starka nydanarna funno vägen ut ur återvändsgränden? Ha vi
ej liksom på känn allesamman, att 100 år till under samma
förhållanden äro otänkbara?
De sociala svårigheterna äro omöjliga att komma till livs, om
vi ej finna orsakerna till dem.
Anledningarna till vantrevnad, oro och samhällsförtärande
kamp mellan människorna äro naturligtvis till stor del rent
materiella företeelser som industrialismen störtat oss oförberedda
uti. Men med enbart materiella medel gå de aldrig att bota.
Social vantrevnad är till stor del endast vantrevnad i umgänget
mellan människor och klasser. Hur har industriländernas
sociala oro vuxit fram? Hur förklara vårt eget folks fenomenalt
snabba omvandling från en i stort sett nöjd och trivsam
bondestam till en industribefolkning av helt annan typ? Låt oss söka
förklaringen och till en början följa den svenska bondpojke,
som söker sig till ett industricentrum som arbetare i en fabrik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0413.html
