Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens Frågor - Krig i fred - Telefonstrejken och socialiseringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 451
ringa del i skadeståndet och lider mycket av den ekonomiska
desorganisationen — men vill ej betala kalaset genom att ej få sina
skulder till Amerika avskrivna. Och Amerika återigen tycker ej om att
bli det land, som i realiteten är ensamt om att offra några verkliga
ekonomiska värden, i all synnerhet som det med sin väldiga
kontinent står i en helt annan position gentemot Europas ekonomiska
svårigheter än Europas egna länder.
Situationen för närvarande har sammanfattats på följande sätt av
en amerikansk författare (Frank H. Simonds i The American
Re-view of Reviews):
»Det är alldeles tydligt, att ingen regering, ansvarig inför ett land
med demokratiska institutioner, kan möta sina valmän med ett förslag
att ta på sig en dylik börda (som en förnuftig lösning av
skadestånds-och skuldfrågorna kan innebära eller synas innebära för de särskilda
länderna). Poincaré, Lloyd George, Harding — läget är för alla detsamma.
Även om alla tre ha klart för sig, att ekonomiska uppoffringar äro
nödvändiga för att undgå en världskatastrof, är det olyckligtvis sant, att
den folkliga stämningen är sådan, att det vore politiskt självmord att
förorda det nödvändiga offret. Slutresultatet måste därför bli en
katastrof, ty åtminstone vad Europa beträffar kan denna icke undvikas utan
en drastisk nedskrivning av skulder och skadestånd. Förenta
staterna komma icke att under några förhållanden kunna indriva något
annat än fordringarna på England. Det engelska näringslivet kan ej
återhämta sig och Frankrike kan ej få någon avsevärd del av sitt
skadestånd utan att dessa affärer ordnas. England kan sannolikt bära
sin skuldbörda, men trycket blir fruktansvärt. För Frankrike och
Italien samt förmodligen Belgien kan endast bankrutten bli
slutresultatet.»
För att nu ej tala om Tyskland och det övriga Europa. Och detta
under en tid, när Europa har att kämpa med att återfinna den
politiska och sociala balansen efter det förra jämviktslägets
samman-störtning och den amerikanska Ghrounschougslinjalens härjningar i
dess gamla statssystem!
Gud ske lov att världen äntligen gjorts »safe for democracy»!
Sommarens telefonstrejk är en händelse, som
lämpligen kan anbefallas den ännu sittande —
ehuru möjligen ej arbetande — socialiseringsnämnden till
omsorgsfull eftertanke, ty den kastar i mer än ett hänseende ljus över denna
s. k. nämnds uppgift.
Till en början utgör strejken väl ett ovedersägligt bevis för att
socialiseringen icke skapar nöjda arbetare, icke bereder lugn på
arbetsmarknaden. Här hade staten just gått och slukat upp det sista som
var kvar av privat företagsverksamhet på ett viktigt område, och
helt kort efteråt demonstrerar personalen sitt förakt för den
förbättring som statsdriften enligt officiell socialdemokratisk uppfattning
skulle medföra genom att lämna sina platser och med allt annat än
milda medel söka hindra andra att träda in i de strejkandes ställe.
31. Svensk Tidskrift 1922.
Telefonstrejken oeh
socialiseringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
