Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 30. 4. 1923 - Det nya Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 DAGENS FRÅGOR
Flera på senaste tiden offentliggiorda skildringar av
icke-bolsjevi-kiskt ursprung ha kunnat konstatera en förändring till det bättre i
det stora revolutionslandets förhållanden. Sedan det värsta
orastört-ningsraseriet lagt sig, har en återuppbyggandets period tagit vid. Det
har emellertid bestritts, att förbättringen skulle vara en konsekvent
följd av den kommunistiska politikens tillämpning, och man har med
stor bestämdhet framhållit, att orsaken till denna förbättring är att
söka i de viktiga avsteg från den utstakade linjen, som
omständigheterna undan för undan tvingat de röda ledarna att göra.
Tre nyligen utkomna böcker om Ryssland, som, hur olika de än
äro till sin karaktär, på denna punkt äro samstämmiga, skola här
beröras. Den första, som är utgiven av Sveriges allmänna
exportförening under titeln Sovjet-Ryssland, industri, handel,
koncessionspolitik, har till författare jur. kand. Nils Sehlberg och fil. lic.
B. Idestam-Almquist och utgör en synnerligen upplysande, på en
rikedom av siffror och tabeller vilande framställning av Rysslands
ekonomiska utveckling under bolsjevikregimen. Författarna ha använt ett
omfattande bolsjevikiskt källmaterial, och dr Idestam-Almquist har
dessutom att bygga på personliga iakttagelser och erfarenheter under
en nyligen företagen resa i Sovjet-Ryssland. Den andra boken är
författad av den bekante franske politikern, Lyon-borgmästaren Édouard
Herriot, som under titeln La nouvelle Russie skildrar sina intryck
från ett besök i bolsj e viklandet förra hösten. Herriots lätt skrivna bok
är präglad av en stark sympati för Ryssland och tillkom i politiskt
syfte för att motverka den officiella franska motviljan mot varje
närmande till bolsjevikerna och framdriva upptagande av
handelsförbindelser mellan Frankrike och Ryssland. Förf. har en något
överdriven beundran för sovjetlandets utan tvivel mycket skickliga
behärskare. Men han kommer det oaktat med en synnerligen skarp
kritik av bolsjevikregimen och lyckas få fram en bild av det nya
Ryssland, som ger åtskilligt utöver flertalet mer eller mindre ensidigt
inriktade skildringar. Och framför allt kommer han på en punkt
till samma resultat som den svenska, betydligt torrare och
nyktrare, med sina mängder av uppradade fakta mindre njutbara men på
jämförbara punkter sakligt innehållsrikare framställningen.
Bolsjevismen i sin praktiska tillämpning är långt ifrån den doktrinära
bolsjevismen. Det ena avsteget efter det andra har måst göras under
trycket av den okuvliga och permanent verkande kraft, som heter
livet. Bolsjevismen i sin strängaste form har gjort bankrutt. Den
söker sig numera nya former, i vilka dess ledare kunna fortsätta att
härska. Den tredje boken är författad av aktuarien Per Emil
Brusewitz, som under titeln Bakom Rysslands järnridå skildrat en
av honom företagen motorcykelfärd från Petrograd till Tiflis.
Författaren har gjort intressanta bekantskaper. Han har exempelvis
haft tillfälle att träffa revolutionens stora militära namn, general
Budionnij. Han har under delvis rätt äventyrliga färder, skildrade
med motorcyklistens utpräglade intressekoncentration kring fordonet
och dess förträffliga prestation-er, fått se mycket av det dagliga livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
