Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Canada som nybyggarland. Av John Frödin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 275
svensken samt är mindre anspråksfall. Våra emigranter, som vilja
upptaga konkurrensen med honom få därför intet särskilt lätt arbete
och ha hittills ej häller särskilt lyckats i konkurrensen i Öst-Canada.
De yttre förhållandena äro ej häller gynnsammare än hos
oss. Vi ha en bättre skött och mera givande skog, bättre fördelad
vattenkraft och mildare vinter.
I det inre stora slättområdet äro bebyggelse- och
kolonisationsförhållandena av helt annan karaktär än i öster. Dess sydöstra del
intages av prärierna, som mot nordost ersättas av skogen.
Jordmånen är övervägande moränlera, här och där anrikad med mylla
och således synnerligen fruktbar. I andra trakter är marken däremot
genomsatt av salter. Dessa s. k. alkalijordar kunna vara av stor
kulturhämmande inverkan. Detta inre slättland har ett
sommarklimat, avgjort varmare än Öst-Canadas. Sommartemperaturen stiger
från nordost mot sydväst. Större delen av prärierna hava en
julitemperatur av mera än 15,6°. Detta gör att sädesodlingen här
pressas längre mot norr än eljest i Nordamerika. Emellertid sjunka
odlingsmöjligheterna mot sydväst, på grund av att nederbördsmängden
avtager i denna riktning. Här är jordbruket beroende av
konstbevattning. Där sådan ej kan anordnas, slår skörden totalt fel under torra
somrar, och kreaturshjordarna hotas med undergäng.
I övrigt är vegetationsperiodens längd och tiden för dödande
nattfroster avgörande för odlingsmöjligheterna. Strax norr om
Winnipeg-sjön har man i medeltal 95 frostfria dygn, medan den frostfria
perioden i staden Winnipeg är 109 dagar. Melfort längre i öster har blott
74. Norr om sistnämnda plats drives vid den nutida odlingsgränsen en
lönande vete- och havreodling, ehuru den frostfria perioden är
obetydligt längre än i Karesuando och Stensele. Den högre värmen driver
dock fram växtligheten.
Det vidsträckta inre prärieområdet har koloniserats under de
senaste 50 åren genom synnerligen planmässigt arbete och tack vare
stora uppoffringar av det allmänna. Staten har bl. a. subventionerat
byggandet av den stora transkontinentala järnvägen. Bolaget, som
byggde densamma, erhöll i präriestaterna och Brittiska Columbia
tillsammans 25 mill. acres (101,000 km2) land. Nu finns därav blott
Y4 kvar i bolagets ägo; resten har sålts till nybyggare.
År 1871 ägde prärierna blott 70,000 inbyggare. 50 år senare hade
invånarantalet vuxit till 2 mill. Att börja med levde kolonisterna på
extensiv boskapsskötsel och extensivt åkerbruk. Alltefter som det
sistnämnda utsugit jorden, har man nödgats övergå till mera
mångsidig växtodling samt till att taga även torrare marker i bruk.
Dylika jordar måste brukas särdeles väl samt lämnas i träda l å 2 år
av tre. Denna metod (s. k. dryfarming) är utbredd i stora områden
i sydvästra Canada, där man ej övergått till konstbevattning. Den
senare har fått stor användning i södra Alberta, där dylik är den
nödvändiga förutsättningen för att jordbruk under torra år skall
bära sig.
Medan i östra Canada 50 å 60 % av jorden ligger i vall, domi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
