Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 15. 11. 1923 - Näringslivets etik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 501
alltså just står i strid med vad som härskade under det
»privatkapitalistiska» eller rättare privatekonomiskt organiserade näringslivet, under
mansåldrarna närmast före världskriget.
Men också om en viss elementär hederlighet sålunda följer med
ett ordnat affärsliv, så kan den etiskt betonade kritikern framhålla,
såsom han ofta gjort, att det fria näringslivets själva grundval är
oetisk eller rent av anti-etisk, därför att det bygger på »profit» i stället
för på viljan att tjäna bröderna eller gagna det allmänna bästa. I
den mån frågan är om affärsmännens egna motiv kan denna kritik
ha större eller mindre berättigande, men alldeles oberättigad måste
den anses vara i fråga om näringsverksamhetens resultat vid verklig
ekonomisk frihet. Ty den ekonomiska vinsten (»profiten») kan då
enbart uppstå genom att tillhandahålla sådant som människor vilja
ha, genom att tillgodose människors behov, sådana dessa göra sig
gällande i form av efterfrågan på varor och prestationer, och detta
innebär i verkligheten att tjäna sin nästa, också om detta kanske ej
är medvetet för vare sig givare eller mottagare. Går man till den
drivande kraften i ett fritt näringsliv, så är den just
nödvändigheten att tillhandahålla »tjänster» för att själv kunna förvärva
inkomst.
Men visserligen är förutsättningen därvid också ett fritt näringsliv,
och ett sådant måste alltid i någon mån förbli ett oupphinnelig! ideal.
Särskilt under den senaste generationen har den fortgående
monopo-liseringen satt ett dylikt näringsliv ur spelet på många och mycket
viktiga områden, och därmed har skapats en möjlighet till vinst, icke
genom att tillhandahålla vad människor önska och behöva utan tvärtom
genom att inskränka produktion och utbud och tack vare denna
konstlade knapphet uppnå högre priser. Det är alltså mycket långt ifrån,
att nutidens ekonomiska liv i detta hänseende skulle uppfylla de
etiska kraven, och i avseende på monopoliseringen är det också
omöjligt att lägga skulden enbart på kriget och statsingripandet. Men
däremot är det av stor vikt att fasthålla, att skadan likväl kommer
från inskränkningen i näringslivets faktiska frihet och att boten skulle
kunna fås om man förmådde återställa ett fritt, privatekonomiskt
system.
Visserligen drivas affärsmännen som sagt icke ens under dessa
förhållanden av höga etiska bevekelsegrunder. Men så ofantligt viktigt
det än är att inskärpa betydelsen av en enkel, klar och rätlinjig heder
i handel och vandel — i sig självt något som ställer stora anspråk
på en affärsman — har man kanske anledning till någon
betänksamhet vid etiska krav på näringsidkarna av sådan höjd att de icke
tillgodoses av genomsnittsmänniskor på andra områden. Man förstår
synnerligen väl och behjärtar ej mindre en önskan att forma
människolivet efter högre ideal, men det måste sägas, att historiens
erfarenheter här peka på ganska allvarliga faror. Ett av de starkast byggda
försöken i denna riktning var väl Medeltidskyrkans på Augustinus’ De
civitate Dei grundade ställning över människors ävlan; ty denna
principiellt asketiska ståndpunkt ledde till en hierarkisk ordning, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
