Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Den finländsk-ryska gränsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516 DEN FINLÄNDSK-RYSKA GRÄNSEN
den. De jämförelsevis små arméerna kunde »leva på
krigsskådeplatsen». Det ur nutida synpunkt sett ringa behovet av
materiel-tillförsel ställde icke sfcora krav på förbindelselederna. Under
sådana omständigheter fingo krigshändelserna ett hastigt förlopp
och kännetecknades av stor rörlighet.
I våra dagar äro förhållandena annorlunda till följd av
härarnas ökade storlek genom den allmänna värnpliktens
tillämpning och krigsteknikens starka utveckling. Krigsmaskineriet har
blivit tyngre. Operationerna äro mindre rörliga på grund av
de oerhört stegrade kraven på tillförsel av alla slag och på
grund av ökad vapenverkan. Modernt utrustade trupper äro
ej heller för sin förläggning beroende av bebyggda orter utan
kunna såväl sommar- som vintertid beredas dräglig förläggning
också i obebyggda nejder.
En krigsskådeplats’ förmåga att »bära» en armé är därför i
våra dagar så gott som uteslutande beroende av de
kommunikationsleder, som kunna föra till den, varjämte givetvis vägnätet
inom krigsskådeplatsen är av stor betydelse. För den skull blir
ett militärgeografiskt studium främst en granskning av
förbindelselederna, deras antal, trafikförmåga och sträckning. Det
efterföljande blir därför huvudsakligen en granskning av
järnvägar, vattenfarleder och landsvägar till och inom den möjliga
finländsk-ryska krigsskådeplatsen.
En järnvägs trafikförmåga beror av ett flertal faktorer, såsom
banvallens konstruktion, antal stationer, tillgång på rullande
materiel samt lokomotivens dragkraft. Det fordras en ingående
kännedom om alla dessa förhållanden för att noggrant kunna
bedöma den. Som vi sakna fullständig kunskap om dessa
förhållanden vid de finländska och ryska järnvägarna, måste vi
inskränka oss att anse dessas trafikförmåga jämnställd. Större
felberäkningar torde icke uppstå härigenom.
Det finländska järnvägsnätet (se skiss n:r l1) har tillkommit så
gott som uteslutande under den ryska tiden. Ur strategisk
synpunkt har därför detta järnvägsnät så att säga en felaktig front.
Det är nämligen vänt mot Finlands västkust. För en koncen-
1 Å skisserna n:r l och 2 betecknas dubbelspåriga järnvägar med två
heldragna,, smala linjer, enkelspåriga med en bred linje samt planerade eller
under byggnad varande järnvägar med streckade linjer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
