Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Regeringen och försvarsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 REGERINGEN OCH FÖRSVARSFRÅGAN
revisionen i våras framlade sitt betänkande, hade den ena
förutsättningen, Rättens seger genom Nationernas förbund,
oomtvistligen fallit bort; t. o. m. en röst i Social-Demokraten,som
icke gärna kunde vara någon annans än hr Per Albin
Hanssons, har i höstas förklarat, att med hänsyn till det
nuvarande tröstlösa tillståndet i Europa Sverige för närvarande
icke kunde beträda avväpningeiis väg. Så mycket större
aktualitet har däremot vårt lands relativt försämrade
ekonomiska läge förskaffat det andra Edénska direktivet, den
finansiella bärkraften, vilket framgår därav, att revisionens
samtliga förslag förolyckats med undantag av respektive
partimedlemmars kostnadsberäkningar, som under hela den gångna
sommaren och hösten på ett besynnerligt sätt bundit hela
försvarsdiskussionen liksom kritstrecket binder hönan.
Inom Försvarsrevisionen synas högerrepresentanterna, herrar
Widell, frih. Fleming och nuvarande jordbruksministern David
Pettersson i Bjälbo, hava begått det ödesdigra misstaget att
utan vidare frånfalla 1914 års försvarsordning i förhoppning
att ernå samförstånd med de liberala inom revisionen. Detta
torde till en början hava lyckats, och ända till hösten 1922
signalerades om borgerlig samling inom revisionen. Men i
den mån som sprickorna inom Frisinnade Landsföreningen
artade sig till sprängning av partiet, drogo hrr C. G. Ekman,
Kvarnzelius m. fl. öronen åt sig och frånföllo plötsligt sin
tidigare ståndpunkt, lämnande högermännen åt deras öde,
och framträdde med långt gående nedprutningsförslag. De
socialdemokratiska ledamöterna hade nämligen kraftigt
distanserat den ursprungliga borgerliga samlingslinjen och därmed
med framgång vädjat till den svenska liberalismens kända
horror vacui, då det gäller högerns och socialdemokratiens
positioner.
Varje slöja av saklighet i fråga om försvarskravens
bedömande synes därmed ha fallit. Försvarsrevisionens
kostnadssummor sakna all reell ankargrund; att de endast representera
subjektiva bedömningar, mer eller mindre gjorda på måfå, har
så småningom blivit fullständigt klart och torde erkännas av
alla. Icke’förty framträda dessa siffror med en tabustämpel,
som lyckats fascinera många av Försvarsrevisionens kraftigaste
vedersakare. Det höres ett allmänt rop, att mari ej får rubba
dessa tal, ty de äro, om icke de enda tänkbara, så säkerligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
