Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Regeringen och försvarsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REGERINGEN OCH FÖRSVARSFRÅGAN 7
de högsta tänkbara. Inom deras »ram» går sedan den vilda
jakten efter allehanda försvarsbehov, som måste strypas för
att det hela skall gå hjälpligt ihop, en sannskyldig valplats
för kivande särintressen och varandra nedtrampande
programpunkter. Denna förvirringens bild behärskar sedan
månader tillbaka diskussionen i försvarsfrågan. Det har härvid
varit ganska lärorikt att se, hur invändningarna mot en ur
iinansiell synpunkt relativt så underordnad post som den, vilken
övningstiden innebär, spelat en fast otrolig roll som snöplog för
snart sagt alla önskemål; sätt bara ned övningstiden, heter
det, och det blir alltid någon råd med det andra.
Iakttagelsen är av största intresse. Den ger indirekt vid handen,
att det i själva verket mindre är ängslan för statsbudgeten
än motviljan mot personliga försvarsbördor, som här gör sig
bred. Det är mycket upplysande, att just sparsam hetspartiet
par préférence, Bondeförbundet, ibland synts på väg att
ut-hamra detta tänkesätt till en distinkt formel: obetydlig
militärutbildning men icke alltför långt driven njugghet ifråga om
andra militära ändamål. Man skönjer för övrigt nästan
aldrig någon ansats till skifte mellan de statsfinansiella
bekymren och de i egentlig mening folkpsykologiska trådarna
i väven; allt blandas om vartannat i samma säck, och det
ena får ge namn och rang åt det andra. Följden har blivit
ett virrvarr, som icke lämnar något övrigt att önska, i den
allmänna uppfattningen av problemet. Man kan ej gärna
tänka sig bedrövligare utgångspunkter för den detalj- och
»avvägnings »-diskussion, vari det hela för närvarande hamnat
liksom i ett skruvstäd. Samtidigt vet hela världen, hur lös
grunden är under den spetsgård, som efter tyst
överenskommelse fått kringgärda de förnuftiga möjligheterna, eller med
andra ord de av olika herrar i Försvarsrevisionen dikterade,
dem emellan efter partilinjer uppdragna kostnadsramarna.
Det är en ödets ironi, att medan ingen människa längre tycks
vilja stå för revisionens snillefoster i övrigt — den ende skulle
då vara herr C. G. Ekman — så sluter allt folket upp kring
de planlösa matematiska tal, som framgått ur dess
reservationer och huvudbetänkande, det ena partiet kring sina siffror,
det andra kring sina, endast med den skillnaden, att
tveksamheten synbarligen växer, ju närmare man kommer den minst
snäva kostnadsramen. Halvt brydd står högern där med sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
